Kategorier
Featured Rapport Gamlestaden

Vill du ta del av resultaten från Gamlestadsundersökningen 2021?

Avsändare var Göteborgs Universitet tillsammans med Göteborgs Stad och BID Gamlestaden. Ungefär hälften valde att svara, vilket anses vara vetenskapligt godkänt.

Narkotikahandeln oroar

Det är inte första gången en sådan undersökning genomförs i Gamlestaden. Tvärtom är stadsdelens befolkning kanske den mest undersökta i Sverige. 2001, 2003, 2005, 2008 och 2015 har liknande boendeenkäter genomförts.

Resultaten från årets undersökning visar att 96% av de svarande tycker att det är bra, eller till och med mycket bra, att bo i Gamlestaden. Den andelen har ökat över tid. Men det finns också en del tecken som oroar. Den upplevad tryggheten i stadsdelen har ökat påtagligt sedan år 2001, men minskar nu något sedan år 2015. (I årets undersökning svarar 50% att de känner sig trygga om de går ensam ut sent på kvällen i stadsdelen. 2015 var det 56% som svarade detsamma.)

På en fråga om vad som upplevs som ”stora problem” i stadsdelen utmärker sig problem med nedskräpning, dålig belysning och brist på papperskorgar. Det som oroar särskilt är hur många fler som idag upplever handel med narkotika som ett ”stort problem” i Gamlestaden, i kombination med berusade eller drogpåverkade personer utomhus. Platsen under viadukten är som vid alla undersökningar tidigare stadsdelens ojämförligt otryggaste plats.

Ladda ned

Ladda ned undersökningens alla frågor och svar (pdf)

Rapport i början på nästa år

Ansvarig för undersökningen är docent Ylva Norén Bretzer, Förvaltningshögskolan. Nu sitter hon och gör sin analys av resultaten och skriver en rapport som ska vara färdig och publiceras i början på nästa år.

– Det är viktigt att de lokala förändringana i Gamlestaden följs upp och jämförs med de boendes åsikter i olika frågor. Sedan finns det ju flera frågor som rör sig på en större skala, där inte lokala insatser räcker till. Där måste samverkan med regionala och nationella aktörer hitta fungerande former, säger Ylva Norén Bretzer.

Vill du att fler ska få chansen att följa med i det som händer i Gamlestaden? Uppmana grannar, vänner, kolleger, bostadsrättsföreningsstyrelsen och andra att prenumerera på detta nyhetsbrev. Det gör man genom att skriva in sin mejladress i den röda rutan här på bidgamlestaden.se.

Kategorier
Okategoriserade

Hur bidrar BID Gamlestaden till att skapa ett bättre samhälle?

Den 22 oktober kom bostadsminister Märta Stenevi, Karin Pleijel kommunalråd för Miljöpartiet i Göteborg och Gunilla Grahn Hinnfors som ansvarar för stadsutvecklingsfrågor hos Västsvenska handelskammaren på studiebesök till oss i Gamlestaden.

De möttes av en rad lokala aktörer av olika slag; representanter för fastighetsbolag och bostadsföreningar, anställda inom Göteborgs stad, näringslivsutvecklare, etc. Mötet var inspirerande för alla, och en hel rad frågor och diskussioner var uppe.

Fokus på BID

Störst fokus under samtalen lades på hur en struktur som BID Gamlestaden och dess samarbete kan bidra till att skapa en bättre situation – oavsett det gäller brottsförebyggande, utvecklande, förvaltning, festligheter och kulturdagar, att lösa mobilitetsutmaningar eller annat.

– Jag ville se mer av hur just lokal samverkan mellan en mängd olika aktörer kan bidra till en positiv utveckling på en plats, säger Märta Stenevi. Det är intressant att se vad man kan åstadkomma för förändringar när man jobbar tillsammans.

Vikten av en stabil organisation

I ett geografiskt område såsom en stadsdel, en stadskärna eller ett samhälle, finns och verkar olika aktörer med olika ansvarsområden, kompetenser, kunskaper och resurser. Alla dessa behövs, och man måste skapa en organisation för samarbetet – annars blir det allt för personbundet så att när en person byter arbetsuppgifter så faller allt.

– Jag har följt BID Gamlestaden länge, just för hur den organisationen kan bidra till en levande stadsutveckling, tydliggör kommunalråd Karin Pleijel. Det är en spännande helhet som går in i många olika frågor och som jobbar strategiskt.

Hitta struktur för hållbarhet över tid

En grundläggande ansvarsfördelning i ett geografiskt område är den territoriella, mellan olika kategorier fastighetsägare och offentliga aktörer, primärt kommunen. Alla aktörerna behövs och måste vara långsiktigt involverade när man vill skapa utveckling. Det är nödvändigt att hitta strukturer för att hantera det som vi äger och förvaltar tillsammans, så att det inte bara blir att vi möts och dricker kaffe ibland.

– BID Gamlestaden är ett mycket intressant exempel på hur man kan skapa hållbar utveckling i en stadsdel, betonar Gunilla Grahn Hinnfors. Att en gemensam aktör kan bidra till utveckling både för existerande och nybyggda fastigheter är intressant och hoppingivande.

Att ha skapat en organisation för samarbetet gör också att man kan hitta lösningar när man måste vara snabbfotad i olika frågor – som när alla insåg att man behövde genomföra en parkeringsutredning, och den gemensamma organisationen kunde underlätta det.