Författare: BID Gamlestaden

Kategorier
Featured Händer i Gamlestaden

Pilgrimsleden Göta älv uppmärksammas i Gamlestaden!

Gamlestaden är på många sätt Göteborgs vagga. Det var hit kungen flyttade de boende i Lödöse för att säkra utfarten västerut. Den nya staden fick namnet Nya Lödöse, men kallas idag Gamlestaden.

– Göteborg är den vandrande staden, förklarar Johan Norling som är ledutvecklare för satsningen. Längs med leden kan man lära sig mycket om stadens historia, och varför den ligger där den ligger. Vi är glada över att det här kan vara en viktig del av Göteborgs jubileum.

Nya Lödöse – en av de största städerna

Pilgrimsleden Göta älv är en del av leden som går hela vägen från aposteln Jakobs grav i Santiago de Compostela i Spanien till Olof den Heliges grav i Trondheim i Norge. Nya Lödöse/Gamlestaden var en av Sveriges största medeltida städer, och här finns mängder av arkeologiska fynd. Många av dessa finns nu på Göteborgs stadsmuseum.

Under medeltiden fanns det pilgrimsleder över stora delar av Europa. Lederna var viktiga för att utveckla det lokala samhället och samhällsekonomin; vägar och broar byggdes, härbärgen, kyrkor och kloster grundades, matserveringar och pilgrimsmärken marknadsförde sig… allt knöts till lederna. Pilgrimslederna var helt enkelt en drivande motor i utvecklingen, både då och nu.

Det är spännande att tänka på vad Pilgrimsleden Göta Älv kan bidra med nu och framöver till Gamlestaden. Det är en möjlighet att knyta ihop dåtid med nutid och framtid, att koppla ihop geografi med kultur och historia.

Passa på att ge dig ut på vandring längs med Pilgrimsleden! På hemsidan hittar du mer om möjligheterna och får möjlighet att anmäla dig till en pandemisäker vistelse i naturen!

Läs mer

Mer info finns på https://pilgrimsledengotaalv.se

Kategorier
Featured Rapport Gamlestaden

PWCs utvärdering visar: Samtliga mål med samarbetsavtalet har uppnåtts!

***
“BID Gamlestaden är en institution i Göteborg. I princip alla
som arbetar med dessa frågor känner till BID Gamlestaden”
(citat ur utvärderingen)
***

Socialförvaltning Nordost tog därför kontakt med två personer på PWC efter nyår 2021 för att göra utvärderingen – Said Ashrafi och Helena Richardsson. Man hade redan tidigt bestämt att det som skulle följas upp var om avtalets mål hade uppfyllts, om BID-strukturen hade gjort nytta, om det finns nyttor i stadsdelsutvecklingen som inte hade kunnat skapas utan BID Gamlestaden, vilka faktorer som i så fall var avgörande för utfallet och hur samarbetet skulle kunna utvecklas.

– Det har varit mycket intressant att göra utvärderingen, säger Said Ashrafi som är ansvarig för verksamhetsområde samhällsbyggnad. Det har blivit väldigt tydligt att samarbetet i sig har skapat nytta både inom och utom organisationerna. För mig är det intressant att hela rapporten beskriver hur samverkan på riktigt kan ske.

En viktig slutsats är att BID Gamlestaden har inneburit att samarbetet har gått från prat till gemensamt agerande.

***
”Det finns en väg in i Gamlestaden och en väg in i Göteborgs stad
för frågor rörande stadsutveckling i Gamlestaden.”
(citat ur utvärderingen)
***

Metod och resultat

Så hur har konsulterna genomfört utvärderingen då? På flera sätt visar det sig! Man har studerat dokument och rapporter, intervjuat 17 personer, och skickat ut en enkät till ett antal aktörer. Och vad har man då kommit fram till?

  • Avtalets mål har i hög grad uppfyllts.
  • BID-strukturen i sig har underlättat samarbete och minskat dubbelarbetet.
  • Nya forum för kunskap och information har skapats.
  • Man har haft möjlighet att göra saker, och skapat en större samsyn mellan olika aktörer.

– Flera av dem vi intervjuat har tydliggjort att det framför allt är när det finns problem i gränslandet mellan olika aktörer, som samarbetsavtalet gjort att problemen kunnat hanteras bättre, tydliggör Helena Richardsson som är verksamhetsrevisor och rådgivare. Flera aktörer betonar att man via samarbetsavtalet kan komma fram till en gemensam lägesbild. Det i sig underlättar naturligtvis att hitta bra gemensamma insatser.

Ladda ned utvärdering

Ladda ned PWCs utvärdering av BID Gamlestaden (PDF)

På bild i topp: Said Ashrafi och Helena Richardsson, PWC

Kategorier
Featured Stadsdelen

Nu landar Nya Lödöse på Göteborgs Stadsmuseum

Arbetet drogs igång år 2012, och utgrävningarna höll på ända till 2019.
– Arkeologerna hade bokstavligen grävskoporna hasorna, säger Åsa Engström, intendent på Stadsmuseet.

150 år före nuvarande Göteborg

Platsen det handlar om är ju den plats där Gamlestads Torg håller på att växa fram. Det var där Göteborgs föregångare Nya Lödöse grundades år 1473, 150 år före nuvarande Göteborg började byggas längre ner längs med älven.
– Under de närmaste veckorna kommer alla de föremål som grävdes fram i samband med utgrävningarna, att komma in till oss på Stadsmuseet, berättar Åsa Engström.
Att Stadsmuseet skulle bli den institution som skulle ta emot föremålen från utgrävningarna har varit klart hela tiden. Men ingen kunde ana på förhand hur enormt omfattande hela projektet skulle bli. Föremålen har förvarats och konserverats i lokaler som ligger i Gamlestadens Fabriker i mellantiden, samtidigt som det gigantiska utgrävningsprojektet har slutförts, med dokumentation och författande av vetenskapliga rapporter. Mer lättillgängliga populärvetenskapliga publikationer kommer att komma framöver, för den intresserade.
– En del av fynden från Nya Lödöse har redan varit utställda på Stadsmuseet i några år, säger Åsa Engström. Men exakt hur de många föremål som kommer in nu kommer att visas upp långsiktigt vet vi inte ännu.

Se Gamlestaden på Göteborgs Stadsmuseum

I Stadsmuseets utställning ”Göteborgs födelse” kan man bland annat se en kista som är uppgrävd på den gamla stadens kyrkogård. Över huvud taget är det mängder av skelett som har grävts upp, vilket leder till etiska diskussioner om hur de ska hanteras.
– Alla Gamlestadsbor, och alla andra så klart, är välkomna till Stadsmuseet för att se den fasta utställningen Göteborgs födelse. Där man kan se en hel del föremål från Nya Lödöse. Och en del av föremålen som kommer in nu kommer museet förhoppningsvis kunna presentera för allmänheten framöver, även om vi inte vet nu hur det kommer att se ut.
– Man kan säga att stadsdelen Gamlestaden kommer att ha en filial på Göteborgs Stadsmuseum, skämtar Åsa Engström.

Läs mer

Mer info om Staden Nya Lödöse finns på sajten stadennyalodose.se.
Hemsidan har mängder av bilder och berättelser från utgrävningarna och ligger fortfarande uppe, även om den inte uppdateras regelbundet längre.

Kategorier
Featured

Välkommen på spännande föredrag på länk! Vad är det egentligen som händer i Gamlestaden?

PRESENTATION

– Onsdag den 10 mars kl 17-18.15
– Videolänk (Teams)

Nu byggs det för fullt överallt i stadsdelen och många nyinflyttade får glädjen att börja kalla sig för gamlestadsbor. Samtidigt planeras det för fullt i ännu fler delar av Gamlestaden. Ett av de viktiga framtida projekten är den gamla kullagerfabriken, där SKF, Stena Fastigheter och Göteborgs Stad har gjort ett omtag efter att planerna på ett stort köpcentrum har skrinlagts.

Samtidigt arbetar BID Gamlestaden med platsutveckling, med Mötesplats Holländareplatsen, med Pilgrimsleden Göta Älv etapp Gamlestaden, med trygghet och säkerhet, med Hållbar Mobilitet och med två evenemang, Invigning 5 juni på Holländareplatsen och Gamlestadsgalej 4 september, bland mycket annat. Det finns mycket spännande och viktigt som händer i Gamlestaden just nu.

Vad är du nyfiken på? Vad är det för nytt som planeras och byggs? När kan viadukten rivas? Varför tar det sån tid? Hur kan den gamla kullagerfabriken komma att se ut? Allt det här och mer därtill kommer du att få svar på!

ÅRSSTÄMMA

Efter föredragen följer Fastighetsägare i Gamlestaden, ideell förenings, årsstämma. Alla fastighetsägare, bostadsrättsföreningar och byggföretag som är medlemmar i föreningen har rösträtt på årsstämman. Handlingar till årsstämman hittar du här.

Kategorier
Featured

Trygghetsmöte Gamlestaden

Exempel på lokalt engagemang

Trygghetsmötena i Gamlestaden äger rum en gång per termin sedan 2016, och är ett exempel på hur det lokala engagemanget och förmågan att hantera gemensamma problem bara ökar med tiden, när det man gör bottnar i en stabil gemensam samarbetsorganisation som ett BID är. Trygghetsmötena visar också att det krävs långsiktighet och uthållighet för att kunna arbeta med att lösa olika problem allteftersom.

Konkret arbete med en plats

Att jobba med plats är ett effektivt sätt att jobba brottsförebyggande, och på onsdagens möte diskuterades situationen i Centrala Gamlestaden, Bellevue Industriområde, Kviberg, vid skolgårdarna och på Gamlestads Torg. Ett antal konkreta insatser har blivit resultatet av trygghetsmötena under årens lopp. En del blir bättre på de olika platserna, men det finns också en del besvärliga utvecklingstendenser att ta tag i. Covid påverkar också så klart allt situationen i stadsdelen.

Fokus på Gamlestads Torg

Vid onsdagens möte beslutades att gå vidare med situationen vid Gamlestads torg, tillsammans med de aktörer som har ansvar för platsen och i samarbete med polisen, Världslitteraturhuset, fältarna med flera. Det är alltid de som äger fastigheter och de som har ansvar för gator, torg, kollektivtrafik med mera som har förmåga att hantera konkreta problem som har koppling till en plats. Förhoppningen är att få till en bättre samordning av de olika insatser som görs på den här platsen.

Kategorier
Featured Stadsdelen

Vad händer i Gamlestaden?

Ett kompletterande fokus

Idag diskuteras numera även nybyggnation, stadsutveckling och att bygga en helhet av stadsdelen med nära nog dubbel befolkningsmängd. Ett antal detaljplaner för området har också tagits fram av Staden.
– Gamlestaden är det närmaste innerstad man kommer i min del av Göteborg, säger entreprenören Felix Sjöström som driver vintagebutiken Easy Living. Det är redan mycket som händer och enorm potential finns att utveckla stadsdelen vidare tillsammans. Hos oss finns en bra blandning av allt!

Gemensamma krafter

En viktig förutsättning är förstås att de äldre stadsdelarna inte glöms bort i allt som sker, så att allt fokus hamnar på de nya områdena – ett gemensamt stadsmiljölyft behövs.
– Det är bara om de som driver näringsverksamhet i stadsdelen, och de som bor i den är aktiva delar av utvecklingen som vi verkligen kommer att lyckas, säger Ingela Adler som driver det populära cafét Mugg och Tilltugg.

Film om stadsutvecklingen

Drivhuset Göteborg är en stödverksamhet för blivande och existerande entreprenörer, som investerar i andra människors engagemang, kreativitet och vilja att förbättra. Drivhuset är djupt involverade i arbetet i Gamlestaden, och de bidrar med sina kunskaper som coacher för näringslivet. Under sommaren har de dessutom gjort en film om några av de duktiga näringsidkarna som finns i stadsdelen. Du hittar filmen på här.
– Det handlar om att se utveckling som en bredare fråga som måste involvera alla intressenter, tydliggör Mariah Ben Salem Dynehäll VD på Drivhuset. Vi samlar ett stort antal aktörer som enas kring en identitet för området, och hur vi kan stötta upp varandra så att området utvecklas enligt den vision vi har tillsammans. Det handlar om samarbete mellan både kommunala aktörer, privata aktörer och entreprenörer.

Ett positivt synsätt

En annan aktuell sak är hur alla kan involvera sig i det som sker, utifrån sina förutsättningar och behov.
– Alla vi som bor i stadsdelen kan bidra till utvecklingen, säger Jan Johansson, boende öster om Bellevue. Vi kan alla stödja lokala handlare och företagare – det är enkelt!

Kategorier
Boendemiljö Featured Stadsdelen

Ett levande Gamlestaden

Under de 20 år som föreningen Fastighetsägare i Gamlestaden funnits har 20 enskilda platser utvecklats, kommenterar Emelie Lindström från Sigillet Fastighets AB. Det som har blivit tydligt är att utvecklingen av enskilda platser bara är ett steg på vägen, och utrymmena mellan platserna måste också inkluderas.

Det finns idag 10 detaljplaner för utvecklingen, som involverar många bolag och som leder till en snabb ökning i befolkningen.
– Det händer mycket inom de olika detaljplanerna och de knyts samman genom gemensamma stråk, tydliggör Mattias Westblom, projektledare på Stadsbyggnadskontoret. Allt handlar i slutändan om att befintligt och nytt i Gamlestaden ska förenas till en väl fungerande och spännande helhet.

Gamlestaden uppskattas av allt fler boende

Att stadsdelen växer snabbt är tydligt på många sätt. Antalet arbetsplatser ökar också liksom den lokala köpkraften. Det är inspirerande men också en utmaning.
– Det är roligt att se att så många boende i Gamlestaden tycker allt bättre om stadsdelen, säger Malin Rosenkvist, verksamhetssamordnare på Fastighetsägare i Gamlestaden och boende i stadsdelen. Men en levande stadsdel förutsätter ett väl fungerande lokalt näringsliv som är med på utvecklingen.

Projekt ”Levande Gamlestaden”

Det BID Gamlestaden gör måste därför vara engagerande för de som bor i stadsdelen, för fastighetsaktörerna, för näringsidkarna och för de kommunala tjänstemännen. Den centrala frågan är hur vi kan utveckla roliga, trygga och befolkade platser i Gamlestaden.
Under året har flera delar av det arbetet börjat fokuseras; två workshoppar om vad lokala aktörer vill se ska hända, ett utvecklingsprojekt inriktat på det lokala näringslivet och flera inspirerade möten mellan olika aktörer om hur transporter, bilar och mobilitet kan anpassas till en ny tid. Vi kallar hela det arbetet för ”Levande Gamlestaden” och det kommer att vara centralt under flera år framöver.
– På många sätt är det här grundtanken med ett BID, säger Helena Holmberg BID-samordnare, Östra Göteborg. En verklig och genomgripande stadsutveckling kan bara bli verklighet om många aktörer tar sin del av ansvaret och engagerar sig.


Vid Bellevue vore det roligt att skapa en boulevard med träd och grönska, blandade verksamheter, fin belysning och fin gatubeläggning. Båda Illustrationer av Elin Annebäck från Afry.


Vid Old Corner vore det intressant att öppna upp verandan och entrén – att förstärka kontakten mellan inne och ute.

Kategorier
Boendemiljö Featured

Hur kan Holländarplatsen bli en levande mötesplats?

Fastighetsägarna Poseidon och Balder har börjat ett gemensamt utvecklingsarbete för hur Holländareplatsen kan bli trevligare och mer levande. Tanken är att göra en härlig plats än mer attraktiv för besökare och näringsidkare – ett trevligare torg helt enkelt.
– Vi måste arbeta med vilka verksamheter som ska finnas i lokalerna, men också med skyltning och gestaltning, säger Magnus Alexandersson, Distriktschef för Poseidon. Det känns spännande och utmanande!
Nu i början har fastighetsägarna fått hjälp av några studenter från Chalmers, men de är också själva aktiva. De medverkar löpande i utvecklingsarbetet med ett mer levande gatuplan. En målsättning är att arbetet ska bli synligt den 5 juni 2021, då tanken är att Pilgrimsleden Göta Älv ska invigas där.

Foto: Muath Gouda

Kategorier
Boendemiljö Featured

Planering för bättre mobilitet

Samsyn ger fördelar

Frågan är inte bara aktuell i Gamlestaden, utan är tydlig på många håll i vårt land. Av det skälet har BID Gamlestaden tagit initiativ till att hitta breda lösningar genom ett större gemensamt projekt där många aktörer sitter runt samma bord och kan hjälpas åt med att hitta lösningar och en hållbar framtid, ledda av det statliga forskningsinstitutet RISE.
– De här frågorna är Gamlestaden inte ensam om att hantera. Alla har väldigt unika förutsättningar, och man behöver hitta hållbara lösningar, säger projektledaren Maria Schnurr från RISE. Vissa frågor kommer upp många gånger – parkering, rörlighet, elektrifiering och laddning, och hänger ihop på olika sätt. Det som är unikt för Gamlestaden är att många avgörande aktörer redan är samlade i BID:en.

Lösningar på kort och lång sikt

Parkeringsutmaningar handlar om var parkeringarna finns, men också om hur de utnyttjas, samt hur kan de kopplas samman med andra transportmedel.
– I hög grad verkar det handla om att området måste hanteras på både kort och lång sikt samtidigt, säger Johan Sabel, enhetschef från Trafikkontoret. Det är nödvändigt att både hitta möjlighet att praktiskt testa av nya lösningar, och kunna göra inspel till den långsiktiga investeringsplanen.

Hur ser rörelsemönstret ut?

Men för att underlätta arbetet behöver vissa kunskapsunderlag tas fram. Det kan handla om vilka stadsbyggnadsprojekt som är på gång, analyser av parkeringssituationen, med mera.
– Vi behöver titta på frågan om mobilitet ur ett boende-, besökare- och näringslivsperspektiv, tydliggör Per Österström, gruppchef på Business Region Göteborg. Ett sådant arbete handlar om att kartlägga hur och varför man rör sig inom och till/från området på ett visst sätt idag och hur man vill att rörelsemönster och parkeringssituationen skall se ut imorgon. För att nå ett hållbart transportsystem blir mötespunkterna mellan olika transportslag viktiga.

Kategorier
Boendemiljö Featured

Ordningsvakter i Gamlestaden – en framgång

LOV3-samarbetet har bidragit till en ökad känsla av säkerhet för många, större dialog mellan olika parter och bättre kunskaper om vad som händer. Polisen lyfter särskilt fram att ordningsvakterna har varit skickliga på att skapa goda relationer med olika aktörer i staden. De markerar också att ordningsvakterna har bidragit till en större tillit mellan befolkning och myndigheter.
– En intressant sak som förvånade mig, var vad ordningsvakterna betyder för grupper som lever lite mer på marginalen, säger forskaren Ylva Norén Bretzer från Förvaltningshögskolan i Göteborg. Det är tydligt att de som har en underordnad ställning i det offentliga rummet – som exempelvis kvinnor inom missbrukargrupperna – upplever att ordningsvakterna ökar deras upplevelse av trygghet.

Stadsdelsförvaltningens personal ser också värden i satsningen, den ökade synligheten och kännedomen. Samtidigt lyfter de också fram en viss tveksamhet till vilka roller olika aktörer har.
– I utvärderingen har jag lagt vikt vid att undersöka om ordningsvakter på en plats gör att problem flyttar vidare till andra områden, säger Ylva. Det finns glädjande nog inga tecken på den utvecklingen i undersökningen.

Rapporten är inte direkt överförbar till vilket område som helst, helt enkelt för att Gamlestaden är en stadsdel som är inne i en positiv utveckling: ökad befolkning, stor nybyggnation, ökande sysselsättningsgrad etc. Men forskarna betonar att rapporten ger underlag för rekommendationer och tankeställare för en mängd aktörer. Inte minst våra nationella offentliga organisationer. De aktörer som finansierar ordningsvakterna i centrala Gamlestaden är: Samhällsbyggnadsbolaget (tidigare Hemfosa), SKF, Coop, Systembolaget, Poseidon och Fastighetskontoret.

Utvärdering av ordningsvakter enligt LOV §3 i Gamlestaden, Göteborg
LOV3-rapport-2020-04-23.pdf

Exit mobile version