Kategorier
Händer i Gamlestaden Stadsdelen

Holländareplatsen full av folk när Gamlestaden firade 550 år

En sån fantastisk kväll när Gamlestaden fyllde 550 år, och så många människor samlades i kvällssolen för att fira och vara glada. Hela Holländareplatsen var full av folk.

Mängder av Gamlestadsbor var på plats, stolta över sin stadsdels rika historia, och också ett stort antal beslutsfattare som vi särskilt bjudit in och som fick vara med och insupa atmosfären och känna av den särskilda stämning som vibrerar i Gamlestaden.

Mixat program

Så fin och lyckad ceremoni! Uppträdde gjorde Teater Nu, Katarina Hemlin, Bellevue Jazz och Hip Hop Akademien.

Stort tack till landshövding Sten Tolgfors, kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius, biskop Susanne Rappmann, SKF Sveriges vVD Fredrik von Elek och Kim de Jong, Nederländska ambassaden, för de fina och innehållsrika talen. Karin Klingenstierna ledde det hela på sitt trygga sätt. På Holländareplatsen också utställningar, konst, mat, fotboll och historia.

Ett evenemang som det här går inte att genomföra utan en kompetent projektledning. Spike Marchant, med visioner, känsla, ständigt kontaktskapande, sinne för detaljer, oförtröttlig och en ren fröjd att få arbeta med. Martin Andersson allt praktiskt. Victoria Lines kommunikation. Stort tack!

Aktörer som satsar på Gamlestaden

Ett sådant firande förutsätter också att det finns någon som ställer till kalaset. Utan samarbetsplattformen BID Gamlestaden, ingen fest. Gamlestaden 550 och Gamlestadsgalej nästnästa helg samfinansieras av Fastighetsägare i Gamlestaden, Göteborgs StadSKF Group, Platzer Fastigheter AB, Bostads AB Poseidon, Aspelin Ramm, Stena Fastigheter, Fastighets AB Balder och Sigillet Fastigheter.

Kategorier
Boendemiljö Stadsdelen

Lättare leva livet utan egen bil

Samtidigt som Gamlestaden fyller 550, lanseras Gamlestaden Mobilitet som ska göra det lättare att klara vardagslivet utan att behöva äga en bil. Poseidon drar igång sina nya elbils- och lastcykelpooler i samarbete med Mabi och Pedalink som är öppna för alla som bor och jobbar i Gamlestaden. Samtidigt öppnar en digital marknadsplats som gör det lättare att registrera sig, hitta och använda övriga mobilitetstjänster som redan finns på plats. 

En efterlängtad lösning tycker Charlotta Sundin Andersson som bor i en BRF i Gamlestaden och är trött på sin bil.

– Jag kom hem från verkstaden med vår lastgamla bil häromdagen och deklarerade för maken att detta är den sista bilen vi äger själva. Det är bättre att ha tillgång till en elbil, eller kanske en lastcykel, när man behöver det, istället för att alla ska ha egna bilar som står precis överallt, säger Charlotta.

Färre bilar bättre för alla 

Gamlestaden kommer att ha allt större befolkning och fler arbetsplatser. Då kan vi inte slösa värdefull mark och pengar på parkeringsplatser. Därför har fastighetsägarna i Gamlestaden genom BID Gamlestaden gått samman för att skapa ett gemensam erbjudande – Gamlestaden Mobilitet. Forskningsinstitutet RISE är med i processen där även Mobility 46, Kinto share, Mabi, PedaLink, Poseideon och Platzer medverkar.

– Bra mobilitet som gör det attraktivt att bo och verka i Gamlestaden har diskuterats under flera år. Hittills har alla skapat egna mobilitetslösningar, en per fastighet, vilket blir dyrt för oss och dåligt för de boende. Att vi fastighetsägare kan dela våra satsningar med varandra tjänar alla på, inte minst gamlestadsborna, säger Magnus Alexandersson, distriktschef på Poseidon och vice ordförande i Fastighetsägare i Gamlestaden.

Kategorier
Kunskap och forskning Stadsdelen

Det ska bli lättare att klara livet utan att äga egen bil i Gamlestaden

Gamlestaden är en snabbväxande stadsdel. Trafiksituationen är ett stort och växande problem, samtidigt som det finns ett omfattande bilberoende i stadsdelen och bilarna tar mycket plats i stadsmiljön.

Stadsdelsövergripande mobilitetssystem

Den 28 september var det kick-off för pilotprojektet SÖMS – Stadsdelsövergripande mobilitetssystem. Projektet är en fortsättning av den förstudie som forskningsinstitutet RISE genomförde tillsammans med BID Gamlestaden under den gångna vintern och våren och som involverade flera fastighetsägare och bostadsrättsföreningar i Gamlestaden.  

– Vi har fått stöd av Vinnova för ett tvåårigt projekt där vi ska utveckla och testa en lösning för att få fler mobilitetstjänster på plats, tjänster som ska hänga ihop oavsett vilken hyresvärd eller bostadsrättsföreningen du bor hos eller vilken arbetsgivare du har, förklarar projektledare Tor Skoglund.

– De medverkande har redan börjat fundera på hur allt ska kunna sys ihop, både på lång sikt och under piloten så att det blir tillräckligt bra för att kunna utvärdera användningen.

Mobilitetstjänster och förändrad infrastruktur

På Kick-offen presenterade deltagande tjänsteleverantörerna sina lösningar och hur de kommer bidra till projektet – allt från parkeringssystem, bildelningstjänster, el-cykelpooler och biluthyrare.   Vid mötet medverkade även tjänstemän från Göteborgs Stads trafikkontor och stadsbyggnadskontor, och berättade om utbyggnadsplaner och kommande trafikförändringar i Gamlestaden. Färre barriärer, bättre gång- och cykelvägar och trygga och trivsamma gator och torg är en viktig del i systemlösningen för Gamlestaden.  

De medverkande aktörerna möttes också kring frågan om vad som är centralt att projektet har fokus på för att arbetet ska kunna bli framgångsrikt. Några saker som nämndes var att systemet är tillgängligt för alla, hur man ska hantera säkerhetsfrågor, och hur kommunikationen ska fungera.

– Det vi vill göra i projektet är att skapa en gemensam marknad av mobilitetstjänster, som fungerar och är tillgängliga för många användare, säger delprojektledare Maria Schnurr på RISE.

– Att inte bilpooler och andra tjänster är låsta till enskilda fastigheter utan del av en helhet gynnar naturligtvis även tjänsteleverantörer, fastighetsägare och stadsdelen i stort. 

Gamlestaden, med sin blandning av befintlig bebyggelse och en omfattande stadsutveckling, är platsen för att utveckla och testa det nya systemet. Om det fungerar kommer samma system kunna införas på många andra ställen.  Det ska helt enkelt vara duplicerbart. 

Parter och referensgrupp

SÖMS projektparter är Mabi hyrbilar, MoveABout, Pedalink, Mobility46, fastighetsägarna Poseidon och Platzer samt RISE. BID Gamlestaden är den plattform som gör att pilotprojektet kan bedrivas just här. I referensgruppen ingår också Göteborgs Stad och Västtrafik. Projektet välkomnar fler fastighetsägare och bostadsrättsföreningar i Gamlestaden att medverka i projektet, dels genom intervjuer och workshops, men också genom att marknadsföra tjänsterna till sina medlemmar och hyresgäster.

Läs mer om förstudien på Fastighetsnära, integrerad mobilitet på stadsdelsnivå: Gamlestaden | RISE

Kategorier
Stadsdelen

Konsthallen ska flytta till Gamlestaden!

Konstmuseet på Götaplatsen ska byggas om och byggas ut, och Göteborgs Konsthall, inhyst i den mindre byggnaden till höger om det pampiga Konstmuseet, kommer behöva flytta. Men vart? Jo, till Slakthusområdet i Gamlestaden, har en enig kulturnämnd beslutat om nu i september.

Flera alternativa placeringar var under utredning, bland annat ett framtida nybyggt kulturhus på Backaplan. Men till slut var det ekonomi och tidsplan som fällde avgörandet. Att flytta Konsthallen till befintliga, men upprustade, hus i Slakthusområdet i Gamlestaden bedömdes gå snabbare och bli mer kostnadseffektivt.

– Det är glädjande att en enig kulturnämnd ställde sig bakom beslutet. Konsthallen har länge behövt nya lokaler för att kunna utveckla sin verksamhet och skapa en bättre arbetsmiljö för personalen. När Konstmuseet om ett par år stänger för ombyggnad passar det bra att omlokalisera Konsthallen till en ny plats, säger Ann-Catrine Fogelgren, ordförande för Kulturnämnden i Göteborgs Stad.

– Stadens kulturinstitutioner är betydelsefulla byggstenar i stadsutvecklingen. Kulturnämnden pekar i beslutet på att Konsthallens nya hemvist i Gamlestaden kommer att stärka både den konstnärliga verksamheten och områdets utveckling, säger Ann-Catrine Fogelgren.

Kommunalt ägda Higab är den fastighetsägare som ska inhysa konsthallen. Tillsammans med områdets andra fastighetsägare, Corem, utvecklar man redan sedan flera år Slakthuset som en arena för kreativa näringar, matupplevelser, hantverk och kultur.

– Det ser ut som om vi kommer behöva vänta ännu några år på att kunna arbeta fram en detaljplan för nybyggnation i Slakthusområdet, säger Per-Henrik Hartmann, vd för Higab.

– Men beslutet om Konsthallens lokalisering i Slakthuset stärker områdets och hela Gamlestadens utveckling här och nu. Fler verksamheter kommer vilja flytta till stadsdelen tack vare det här beslutet. Det är för tidigt att säga när lokalerna kan vara upprustade och anpassade så att Konsthallen kan flytta in, det ligger ännu några år framåt i tiden. Men utvecklingsarbetet i Slakthuset får ännu större kraft genom att vi vet att en sådan viktig institution som Göteborgs Konsthall är på väg in, avslutar Per-Henrik Hartmann.

Kategorier
Featured Händer i Gamlestaden Stadsdelen

Vad krävs för att vända utvecklingen i utsatta stadsdelar?

Trygghet och säkerhet, levande platser med ett konkurrenskraftigt lokalt näringsliv, en stärkt lokal identitet och lokal stolthet – i varje stadsdel finns värden som ingen aktör kan förverkliga på egen hand. Erfarenheter visar att det ligger en enorm utvecklingskraft i att fastighetsägare, bostadsrättsföreningar och byggare å den ena sidan, och kommun och polis å den andra, bildar en gemensam organisation med syfte att förverkliga en positiv utveckling i en stadsdel eller ett område. Till nytta för dem som bor i området, för dem som arbetar där, besökare, de lokala företagarna och övriga samhället. En sådan organisation kallas ofta för ett BID.

I Gamlestaden går den ideella föreningen Fastighetsägare i Gamlestaden in i ett förnyat Samarbetsavtal BID Gamlestaden med elva förvaltningar och bolag inom Göteborgs Stad, samt Polismyndigheten Lokalpolisområde Nordost. Samarbetsavtalet undertecknas den 5 juni 2021.

Plattform för hållbar stadsutveckling

BID-arbetet har pågått i Gamlestaden sedan 2001. Vid millennieskiftet var Gamlestaden en stadsdel som präglades av otrygghet, grov kriminalitet och förfall. Idag är stadsdelen en mestadels trygg och trivsam plats, där det byggs mycket och dit många väljer att flytta. Det är också en stadsdel där en del utmaningar finns kvar. Delar av stadsmiljön är fortfarande eftersatt, och kriminalitet och öppen narkotikahandel leder till otrygga situationer för boende och arbetande.

Samarbetsavtal BID Gamlestaden, som undertecknas den 5 juni, ska utgöra en plattform för hållbar stadsutveckling. Genom att arbeta på nya sätt kan konkreta insatser genomföras som annars inte är möjliga. Det nya Gamlestaden som håller på att växa fram ska bli till en så bra plats som möjligt att bo på, driva företag eller besöka. Visionen för stadsdelen har getts namnet Levande Gamlestaden. Genom BID-arbetet i Gamlestaden kan organisation, arbetsformer och metoder utvecklas som kan överföras till ett effektivt stadsdelsutvecklingsarbete på många håll runt om i Göteborg och i Sverige.

Det första Samarbetsavtalet BID Gamlestaden ingicks 2018. Samarbetsformerna utvärderades under våren 2021 av konsultföretaget PWC, som kom fram till slutsatsen att måluppfyllelsen är hög, bland annat genom att Samarbetsavtalet BID Gamlestaden bidrar till att problem som inte har en naturlig ansvarig part numera kan hanteras inom ramen för samarbetet. Enligt utvärderingen kopplas genom BID Gamlestaden olika geografier i stadsplaneringen ihop, vilket leder till att aktörerna i större utsträckning än tidigare ser till helheten snarare än till enskilda planområden.

Gitte Caous, sammankallande i styrgrupp och direktör för Socialförvaltning Nordost

“Jag är stolt och glad över det nya Samarbetsavtalet BID Gamlestaden, säger Gitte Caous som är sammankallande i styrgruppen och direktör för Socialförvaltning Nordost. Situationen i Gamlestaden är speciell, genom en omfattande nybyggnation och utmaningarna i att foga samman äldre och nyutvecklade stadsmiljöer till en harmonisk helhet. Samtidigt handlar BID Gamlestaden inte om att alla engagerade förvaltningar och bolag inom Göteborgs Stad ska särbehandla stadsdelen, utan utveckla samarbetsmetoder som kan leda till att problem som vi har i Gamlestaden kan hanteras över hela staden. Här kan vi testa metoder, vilket kan bidra till samhällsutvecklingen i stort.”

Robert Woodbridge, områdeschef för Platzer

“Som fastighetsaktör utvecklar vi inte bara enskilda fastigheter, vi är med och bygger staden, säger Robert Woodbridge, områdeschef för Platzer, en av de största fastighetsägarna i Gamlestaden, samt ordförande i föreningen Fastighetsägare i Gamlestaden. För oss är hållbarhet en bärande aspekt i vår verksamhet. Då blir det en självklarhet att vara med och bära stadsdelsutvecklingen och testa nya arbetsformer för att hantera problem och ta vara på möjligheter i hela Gamlestaden, också de delar som ligger en bit från våra egna bestånd.”

Ulf Merlander, lokalpolisområdeschef

“Inom polisen ser vi att BID Gamlestaden har visat sig vara både brottsförebyggande och trygghetsskapande, säger Ulf Merlander, lokalpolisområdeschef. Brottsligheten går ner, ordningsstörningarna minskar och vi ser att många fler boende engagerar sig i trygghetsfrågorna. Vi ser också att tilliten mellan de boende ökar. Jag själv arbetade som polis i Gamlestaden i slutet på 90-talet, och hade polisen gjort klassningar över särskilt utsatta stadsdelar på den tiden så hade Gamlestaden varit med på en sådan lista. Men ett bra BID-arbete har lett till att Gamlestaden idag är en spännande stadsdel som växer.”

De parter som undertecknar samarbetsavtalet är:

Fastighetsägare i Gamlestaden, ideell förening
Göteborgs stad, genom

  • Socialnämnden Nordost
  • Fastighetsnämnden
  • Idrott- och föreningsnämnden
  • Miljö- och klimatnämnden
  • Nämnden för konsument och medborgarservice
  • Park och Naturnämnden
  • Trafiknämnden
  • Business Region Göteborg
  • Försäkrings AB Göta Lejon
  • Förvaltnings AB Framtiden
  • Göteborg Energi AB

Polismyndigheten, Lokalpolisområde Storgöteborg Nordost

Fakta om Fastighetsägare i Gamlestaden, ideell förening

Föreningen bildades år 2001 och har idag 50 medlemmar, som alla är fastighetsägare, bostadsrättsföreningar och byggföretag som verkar i Gamlestaden. Föreningens verksamhet finansieras av medlemmarna.

Avtal och utvärdering

  • Samarbetsavtalet för BID Gamlestaden hittar du här.
  • Utvärderingen BID Gamlestaden – ett samarbetsavtal och en samverkansprocess, men hur fungerar den egentligen? är genomförd av Said Ashrafi och Helena Richardsson, PWC. Rapporten hittar du här.
Kategorier
Featured Stadsdelen

Nu landar Nya Lödöse på Göteborgs Stadsmuseum

Arbetet drogs igång år 2012, och utgrävningarna höll på ända till 2019.
– Arkeologerna hade bokstavligen grävskoporna hasorna, säger Åsa Engström, intendent på Stadsmuseet.

150 år före nuvarande Göteborg

Platsen det handlar om är ju den plats där Gamlestads Torg håller på att växa fram. Det var där Göteborgs föregångare Nya Lödöse grundades år 1473, 150 år före nuvarande Göteborg började byggas längre ner längs med älven.
– Under de närmaste veckorna kommer alla de föremål som grävdes fram i samband med utgrävningarna, att komma in till oss på Stadsmuseet, berättar Åsa Engström.
Att Stadsmuseet skulle bli den institution som skulle ta emot föremålen från utgrävningarna har varit klart hela tiden. Men ingen kunde ana på förhand hur enormt omfattande hela projektet skulle bli. Föremålen har förvarats och konserverats i lokaler som ligger i Gamlestadens Fabriker i mellantiden, samtidigt som det gigantiska utgrävningsprojektet har slutförts, med dokumentation och författande av vetenskapliga rapporter. Mer lättillgängliga populärvetenskapliga publikationer kommer att komma framöver, för den intresserade.
– En del av fynden från Nya Lödöse har redan varit utställda på Stadsmuseet i några år, säger Åsa Engström. Men exakt hur de många föremål som kommer in nu kommer att visas upp långsiktigt vet vi inte ännu.

Se Gamlestaden på Göteborgs Stadsmuseum

I Stadsmuseets utställning ”Göteborgs födelse” kan man bland annat se en kista som är uppgrävd på den gamla stadens kyrkogård. Över huvud taget är det mängder av skelett som har grävts upp, vilket leder till etiska diskussioner om hur de ska hanteras.
– Alla Gamlestadsbor, och alla andra så klart, är välkomna till Stadsmuseet för att se den fasta utställningen Göteborgs födelse. Där man kan se en hel del föremål från Nya Lödöse. Och en del av föremålen som kommer in nu kommer museet förhoppningsvis kunna presentera för allmänheten framöver, även om vi inte vet nu hur det kommer att se ut.
– Man kan säga att stadsdelen Gamlestaden kommer att ha en filial på Göteborgs Stadsmuseum, skämtar Åsa Engström.

Läs mer

Mer info om Staden Nya Lödöse finns på sajten stadennyalodose.se.
Hemsidan har mängder av bilder och berättelser från utgrävningarna och ligger fortfarande uppe, även om den inte uppdateras regelbundet längre.

Kategorier
Featured Stadsdelen

Vad händer i Gamlestaden?

Ett kompletterande fokus

Idag diskuteras numera även nybyggnation, stadsutveckling och att bygga en helhet av stadsdelen med nära nog dubbel befolkningsmängd. Ett antal detaljplaner för området har också tagits fram av Staden.
– Gamlestaden är det närmaste innerstad man kommer i min del av Göteborg, säger entreprenören Felix Sjöström som driver vintagebutiken Easy Living. Det är redan mycket som händer och enorm potential finns att utveckla stadsdelen vidare tillsammans. Hos oss finns en bra blandning av allt!

Gemensamma krafter

En viktig förutsättning är förstås att de äldre stadsdelarna inte glöms bort i allt som sker, så att allt fokus hamnar på de nya områdena – ett gemensamt stadsmiljölyft behövs.
– Det är bara om de som driver näringsverksamhet i stadsdelen, och de som bor i den är aktiva delar av utvecklingen som vi verkligen kommer att lyckas, säger Ingela Adler som driver det populära cafét Mugg och Tilltugg.

Film om stadsutvecklingen

Drivhuset Göteborg är en stödverksamhet för blivande och existerande entreprenörer, som investerar i andra människors engagemang, kreativitet och vilja att förbättra. Drivhuset är djupt involverade i arbetet i Gamlestaden, och de bidrar med sina kunskaper som coacher för näringslivet. Under sommaren har de dessutom gjort en film om några av de duktiga näringsidkarna som finns i stadsdelen. Du hittar filmen på här.
– Det handlar om att se utveckling som en bredare fråga som måste involvera alla intressenter, tydliggör Mariah Ben Salem Dynehäll VD på Drivhuset. Vi samlar ett stort antal aktörer som enas kring en identitet för området, och hur vi kan stötta upp varandra så att området utvecklas enligt den vision vi har tillsammans. Det handlar om samarbete mellan både kommunala aktörer, privata aktörer och entreprenörer.

Ett positivt synsätt

En annan aktuell sak är hur alla kan involvera sig i det som sker, utifrån sina förutsättningar och behov.
– Alla vi som bor i stadsdelen kan bidra till utvecklingen, säger Jan Johansson, boende öster om Bellevue. Vi kan alla stödja lokala handlare och företagare – det är enkelt!

Kategorier
Boendemiljö Featured Stadsdelen

Ett levande Gamlestaden

Under de 20 år som föreningen Fastighetsägare i Gamlestaden funnits har 20 enskilda platser utvecklats, kommenterar Emelie Lindström från Sigillet Fastighets AB. Det som har blivit tydligt är att utvecklingen av enskilda platser bara är ett steg på vägen, och utrymmena mellan platserna måste också inkluderas.

Det finns idag 10 detaljplaner för utvecklingen, som involverar många bolag och som leder till en snabb ökning i befolkningen.
– Det händer mycket inom de olika detaljplanerna och de knyts samman genom gemensamma stråk, tydliggör Mattias Westblom, projektledare på Stadsbyggnadskontoret. Allt handlar i slutändan om att befintligt och nytt i Gamlestaden ska förenas till en väl fungerande och spännande helhet.

Gamlestaden uppskattas av allt fler boende

Att stadsdelen växer snabbt är tydligt på många sätt. Antalet arbetsplatser ökar också liksom den lokala köpkraften. Det är inspirerande men också en utmaning.
– Det är roligt att se att så många boende i Gamlestaden tycker allt bättre om stadsdelen, säger Malin Rosenkvist, verksamhetssamordnare på Fastighetsägare i Gamlestaden och boende i stadsdelen. Men en levande stadsdel förutsätter ett väl fungerande lokalt näringsliv som är med på utvecklingen.

Projekt ”Levande Gamlestaden”

Det BID Gamlestaden gör måste därför vara engagerande för de som bor i stadsdelen, för fastighetsaktörerna, för näringsidkarna och för de kommunala tjänstemännen. Den centrala frågan är hur vi kan utveckla roliga, trygga och befolkade platser i Gamlestaden.
Under året har flera delar av det arbetet börjat fokuseras; två workshoppar om vad lokala aktörer vill se ska hända, ett utvecklingsprojekt inriktat på det lokala näringslivet och flera inspirerade möten mellan olika aktörer om hur transporter, bilar och mobilitet kan anpassas till en ny tid. Vi kallar hela det arbetet för ”Levande Gamlestaden” och det kommer att vara centralt under flera år framöver.
– På många sätt är det här grundtanken med ett BID, säger Helena Holmberg BID-samordnare, Östra Göteborg. En verklig och genomgripande stadsutveckling kan bara bli verklighet om många aktörer tar sin del av ansvaret och engagerar sig.


Vid Bellevue vore det roligt att skapa en boulevard med träd och grönska, blandade verksamheter, fin belysning och fin gatubeläggning. Båda Illustrationer av Elin Annebäck från Afry.


Vid Old Corner vore det intressant att öppna upp verandan och entrén – att förstärka kontakten mellan inne och ute.

Kategorier
Featured Stadsdelen

Premiär för filmen om Gamlestadens företagare!

Så det är bara att poppa popcornen. Ta sedan en stund i soffan med en filmupplevelse som får dig att bli ännu lite mera kär i en fin stadsdel och de företagare som ger allt de har för att skapa ett levande Gamlestaden. Sedan är det bara att ge sig ut och botanisera bland alla sorters mat, second hand, möbler, blommor, konsthantverk och annat som Gamlestadens företagare jobbar med.

Filmmakarna Mikael Säwström och Fuad Shidane nedan på bild. Drönarfoto: Jonah Holmberg.

Kategorier
Featured Rapport Gamlestaden Stadsdelen

Positivt med ordningsvakter i Gamlestaden

Under åren 2015-2016 blev det tydligt att de centrala delarna av Gamlestaden upplevde en ökad otrygghet, och ökad narkotikarelaterad brottslighet. Fastighetsägare i Gamlestaden beslöt att göra något, och tillsammans med ett antal finansiärer ansökte man om att kunna ha ordningsvakter i området Runt Brahegatan och Artillerigatan under vissa tider – en insats som kallas LOV 3§.

Positiv utvärdering

En utvärdering av insatsen har nu gjorts. Att stadsdelen samtidigt har vuxit och fått en expansiv befolkningstillväxt har naturligtvis påverkat. Ändå är alla aktörer överens om att det har skett en förbättring jämfört med tidigare. Dessutom har man inte kunnat se att problemen flyttar till andra delar av stadsdelen eller angränsande delar.

– Det är intressant att utvärderingen också indikerar att grupper som har en underordnad position i stadsrummet, anser att de har blivit tryggare av att ordningsvakterna finns där, betonar Ylva Norén Bretzer från Förvaltningshögskolan, som har utvärderat insatsen i Gamlestaden. Utsatta gruppers trygghet, som exempelvis kvinnor, HBTQ-personer och barn har helt enkelt påverkats positivt av ordningsvakterna.

Ökad trygghet

Under insatsen har de anmälda brotten och ordningsproblemen generellt minskat i Gamlestaden. Samtidigt lyfter finansiärerna fram att de får ett större mervärde för pengarna genom LOV§3-vakter.

– Ur vår synvinkel är det naturligtvis mycket intressant att insatsen har lett till att våra hyresgäster upplever en ökad trygghet, kommenterar Lars Bernhardsson, förvaltare på Hemfosa, och en av finansiärerna. Men också att det är mindre stök och mindre nedskräpning.

Polisen noterar att anmälningarna och noteringarna om utmaningar inom Gamlestaden visar på en nedgång, och denna statistik blir än mer intressant om man räknar med befolkningsökningen.

Bygger relationer

Ordningsvakterna ska främst ha en relationsskapande roll till allmänheten som bor i stadsdelen, men även till den dagbefolkning som pendlar in till sina arbeten. Ordningsvakterna kan även anvisa folksamlingar som ibland koncentreras vid exempelvis allmänna hållplatser till platser där de inte upplevs lika störande. Ordningsvakterna kan dessutom agera på larm och de rapporterar löpande om de incidenter som behöver rapporteras till polis eller till den egna arbetsgivaren. Huvuduppgiften är att bidra till den allmänna tryggheten inom det utpekade LOV §3-området.

– Ordningsvakterna har en relationsskapande roll gentemot dem som bor i stadsdelen, och de är skickliga på det, tydliggör Niclas Franklin som är säkerhetssamordnare på BID Gamlestaden. Deras huvuduppgift är att bidra till den allmänna tryggheten, och rapporten visar att de lyckas väl med detta.

– Utvärderingen visar hur en mestadels privat finansierad insats har gett positiva effekter på samhällsnivå på en specifik plats, men den sätter också fingret på en del frågor. Vad händer när och om finansiärerna av ordningsvakterna i centrala Gamlestaden är nöjda med utvecklingen i området och väljer att avveckla insatsen? Polisen kommer tyvärr inte under överskådlig tid ha resurser att patrullera gator och torg i den utsträckning som behövs för att skapa trygga miljöer, säger Helena Holmberg, BID-samordnare inom stadsdelsförvaltningen Östra Göteborg

– Min egen slutsats är att staten, kommunerna och näringslivet gemensamt behöver tänka till om hur nödvändig tillsyn bör finansieras och organiseras. All tillsyn behöver ju rimligen inte heller skötas av ordningsvakter för att vara effektiv, avslutar Helena Holmberg.

Läs mer

Vill du veta mer om utvärderingen av ordningsvakterna? På Brottsförebyggande Rådets hemsida hittar du rapporten i sin helhet. https://www.bra.se/om-bra/nytt-fran-bra/arkiv/nyheter/2020-06-22-lov-3-omraden-minskad-brottslighet-och-okad-trygghet.html