En helg fylld med mat, musik, konst, kultur och mycket glädje.
Gamlestadsgalej är folkfesten för alla, av alla och tillsammans skapar vi det bästa Galejet någonsin. I år firar Gamlstadsgalej 10 års jubileum och med detta så vill vi fira lite extra.
Konceptet, att knyta ihop alla delar av Gamlestaden, uppkom år 2021 och det är ett koncept som fortsätter även år 2022. Vi är inte 4 separata områden i en stadsdel, vi är EN stadsdel. Under första helgen i September kommer Gamlestadsgalej att anordnas och kommer fyllas av olika event och aktiviter. Galejet hade inte blivit av utan finansiering av Fastighetsägarna i Gamlestaden.
Så det är bara att poppa popcornen. Ta sedan en stund i soffan med en filmupplevelse som får dig att bli ännu lite mera kär i en fin stadsdel och de företagare som ger allt de har för att skapa ett levande Gamlestaden. Sedan är det bara att ge sig ut och botanisera bland alla sorters mat, second hand, möbler, blommor, konsthantverk och annat som Gamlestadens företagare jobbar med.
Nu inleder SKF saneringen av Kulan.SKF har flyttat till södra sidan av Säveån och lämnar nu Kulan-området. Kvar finns byggnader och mark med potential, men också föroreningar från den över 100 år långa tillverkningen av kullager. Nu inleder företaget en omfattande sanering med kulturarv, miljö och återbruk i fokus.
Kvarteret Gösen, det vill säga gamla SKF eller Kulan som det för det mesta kallas, ska bli en helt ny stadsdel i Gamlestaden. Här ska upp till 1 000 lägenheter samt kontor, service, kommersiell verksamhet och parkmiljöer längs med ån byggas på det före detta industriområdet mellan Artillerigatan och Säveån bort till Ryttmästaregatan. Men innan Stena Fastigheter, som köpt marken av SKF, kan förverkliga sina planer, måste SKF flyttstäda.
Stena Fastigheters vision för Kulan.
– Vi har funnits inom området sedan 1907 och behöver sanera byggnader och mark för att möjliggöra en utveckling av området. Det innebär att några byggnader behöver rivas. Vi kommer att återbruka så mycket som möjligt, bland annat tegel och detaljer från industriverksamheten som sparas för att användas när de nya husen byggs. Några byggnader kommer att vara kvar och både påminna om SKF:s rötter och bli en del av den framtida stadsdelens identitet, berättar Thomas Modin, projektledare på SKF.
Thomas Modin, SKF:s fastighetschef och projektledare för Projekt Kulan.
Arbetet har redan påbörjats och kommer att hålla på under 2026 och 2027. Det mesta sker inne i det avspärrade kvarteret, men naturligtvis kommer boende och passerande att märka av det.
R-fabriken är en av de byggnader som ska bevaras …… men som behöver saneras interiört.
– Dels blir det en hel del transporter, dels kommer det att låta en del, men bara på tillåtna tider. Risken finns också att det dammar, men vi kommer att etablera och föra tät dialog med de närboende så att de hålls informerade om vad som pågår, säger Robert Arvidsgård, biträdande projektledare.
Robert Arvidsgård, biträdande projektledare för Projekt Kulan.
Grannar sökes!
Äger du en fastighet i närheten av SKF, eller sitter du i en närliggande bostadsrättsförening? Mejla gärna skf.kulan@skf.com för att ta del av utskick om pågående och kommande arbeten.
Många fastighetsägare och bostadsrättsföreningar tror att deras fastighet är trygg och säker – men det gäller att titta på den med tjuvens ögon. Det gör Svensk Trygghetscertifiering, som just nu går igenom ett stort antal fastigheter i Gamlestaden.
Företaget Svensk Trygghetscertifiering har fått i uppdrag av föreningen Fastighetsägare i Gamlestaden att gå igenom totalt ungefär 75 fastigheter i Gamlestaden för att hitta svagheter som boende eller styrelse kanske inte tänker på – trots att de känner sin fastighet utan och innan.
– Vi gör en risk- och sårbarhetsanalys där vi tittar på fastigheten med tjuvens ögon. Den som har ont uppsåt är proffs på att hitta svagheter, säger Ulf Malm, säkerhetsexpert och vd på företaget.
Ulf Malm är vd för Svensk Trygghetscertifiering som genomför trygghetsbesiktningar av Gamlestadens fastigheter.
Trygghetsbesiktningar är ett led i föreningens arbete att minska antalet inbrott och därtill kopplade brott i Gamlestaden.
– Det är en uppåtgående trend tyvärr. Siffror från 2024 visar att antalet anmälda brott inklusive inbrott i såväl Gamlestaden som hela Göteborg ökar, säger Ulf Malm.
Han menar att det handlar om att vara medveten om att området visserligen påverkar tryggheten i fastigheten, men att fastigheten också påverkar området.
– Naturligtvis händer det saker i området som man inte kan påverka även om alla i fastigheten är skötsamma. Men det omvända gäller också; en misskött fastighet påverkar området runtomkring. Så det här är en oerhört central fråga. Det handlar dels om att den enskilda medlemmen ska göra sin hemläxa, dels att området mår bättre om alla gör det.
Analys för att göra rätt
När Svensk Trygghetscertifiering besöker fastigheten gås hela igenom.
– Vi tittar på utemiljön, gemensamma lokaler, förvaltning och underhållsfrågor. Därefter sammanställs en analys med förslag på åtgärder. För bostadsrättsföreningar är det särskilt viktigt eftersom de ofta har en begränsad budget. Med hjälp av analysen får man veta vad man ska lägga pengarna på. Vi har sett många exempel på kostsamma, felaktiga åtgärder – inte bara i Gamlestaden utan också på andra ställen, säger Ulf Malm.
Hittills har 30 fastigheter besiktigats, mestadels bostadsrättsföreningar.
– Det ger en bra översiktsbild av läget i Gamlestaden. Antalet godkända punkter ligger på mellan 54 och 94 procent. Det ger ett lågt genomsnitt jämfört med de ungefär 1 200 fastigheter i Sverige som Svensk Trygghetscertifiering har undersökt under 25 års tid, säger Ulf Malm.
Nyare bostadsrättsföreningar ligger i topp, särskilt de som redan vid inflyttning fick problem med inbrott och då kunde identifiera fastighetens svagheter, ofta brytskydden, och åtgärda dem akut.
Medlemsförmån
Trygghetsbesiktning är en medlemsförmån. Det innebär att de fastighetsägare och bostadsrättsföreningar som är medlemmar i Fastighetsägare i Gamlestaden bara behöver boka tid med Svensk trygghetscertifiering och sedan hjälpa till med lite underlag för att besiktningen ska bli så bra som möjligt.
– Det finns varken lagar, regler eller försäkringskrav vad gäller trygghet. Därför är det här komplement som vi vet behövs, säger Ulf Malm.
Vill du bli medlem i Fastighetsägare i Gamlestaden? Kontakta verksamhetssamordnare Malin Rosenqvist
Vill du nyttja din medlemsförmån? Kontakta Ulf Malm
– Det här är en riktigt bra möjlighet för oss att lyssna in vilka förväntningar som finns på en konsthall men också vilka förväntningar som finns på konst och kulturlivet här i Gamlestaden.
Det säger Ann-Sofi Roxhage, chef för Göteborgs Konsthall, inför den halvdagsworkshop som Konsthallen anordnat tillsammans med Socialförvaltning Nordost och samarbetsplattformen BID Gamlestaden. Och med tanke på att hundra deltagare, alla med olika kopplingar till Gamlestaden, kommit till Medborgarhuset denna första tisdag i december, är förutsättningarna goda för att ta pulsen på Gamlestaden. Bland de närvarande finns gymnasieelever och unga stadsutvecklare, näringsidkare och konstnärer, representanter från flera av stadens förvaltningar, Konsthallen och Gamlestadens fastighetsägare samt boende i Gamlestaden och personer från stadsdelens olika religiösa samfund och kulturföreningar. En bred mix på många sätt – men alla har de samma intresse: att utveckla Gamlestaden.
Inflygning ger helhetsbild
Ann-Sofi Roxhage och Helena Holmberg.
Inledningen av workshopen består av en så kallad inflygning där flera olika aktörer ger sin syn på Gamlestaden. Helena Holmberg från Socialförvaltning Nordost berättar om det samverkansavtal som finns mellan föreningen Fastighetsägare i Gamlestaden, Polismyndigheten och 13 olika kommunala förvaltningar och bolag som tillsammans arbetar med allt från platsutveckling och brottsförebyggande åtgärder till kultur och evenemang. Ann-Sofi Roxhage sammanfattar de projekt som hon och hennes kolleger driver i området för att lära känna stadsdelen och människorna, i väntan på att de nya lokalerna ska stå klara i Slakthuset våren 2027. Mattias Westblom från stadens stadsbyggnadsförvaltning beskriver alla de omfattande byggplaner som finns för Gamlestaden. Olle Balheden från Drivhuset pratar om hur viktigt det är att ha ett gott företagsklimat för att locka så väl besökare som näringsidkare till Gamlestaden. Felix Sjöström från antik- och designmarknaden Forum hakar på ämnet och berättar om de många olika samarbeten och korsbefruktningar som pågår mellan företagare och kreatörer i Gamlestaden. Prästen Sara Wrige ger därefter sin bild av Gamlestaden, en bild som hon förmedlar genom sina stadsvandringar. Och som en slutkläm delar föreningen Fastighetsägare i Gamlestadens ordförande Robert Woodbridge ut utmärkelsen Hela Gamlestadens pris till Wine Mechanics grundare Kenneth Gustafsson.
Kenneth Gustafsson på Wine Mechanics fick priset Hela Gamlestaden 2025.
Grupparbete och idégenerering
Det är tre år sedan det hölls en storworkshop i Gamlestaden senast. Den genererade en mängd idéer som sedan dess har förverkligats. Upplägget denna gång består av två delar. I den första får deltagarna sitta i mindre grupper och fritt fundera kring vad konsten, företagandet och kulturarvet betyder för Gamlestadens olika delar, hur dessa delar kan knytas ihop, vad som är bra och vad som behöver tillföras och inte minst Konsthallens roll i utvecklingen. I del två är uppgiften att gruppera förslagen utifrån hur och när de kan genomföras.
Deltagarna idégenererar i smågrupper.
Nya kontakter
Men ett underliggande syfte med workshopen är förstås att människor från olika arenor ska träffas, hitta beröringspunkter och kanske fortsätta att samarbeta i andra sammanhang. Det är något som Sara Östebro från Teater Nu och Stina Solstråle från det lokala bandet Stina och Solpojkarna tar fasta på.
– Jag tycker att det behövs fler replokaler och scener i Gamlestaden så att musikutövare kan ha egna platser att vara på. Det finns lokaler, men det är svårt att hitta rätt och framför allt hitta något som inte kostar för mycket, säger Stina Solstråle.
Sara östebro från teater Nu och musikern Stina Solstråle hittar gemensamma beröringspunkter.
Sara Östebro håller med.
– Teater Nu vill inget annat än att vara i Gamlestaden, det är hemma för oss. Just nu repar vi vid Chapmans Torg, men vår föreställning Undergången spelar vi faktiskt i en nybyggd outhyrd lokal här i Gamlestaden. Den har varken rinnande vatten eller toalett, men vi har fått möjlighet använda den tillfälligt, och det är vi väldigt glada för, förklarar hon.
Unga röster
En av de yngre deltagarna på workshopen var 19-åriga Aldijana Ibrisevic som dels bor och är uppvuxen i Gamlestaden, dels arbetar som ung stadsutvecklare i ett projekt inom Socialförvaltningen Nordost.
– Jag tycker att det saknas ställen för unga vuxna i Gamlestaden. I Kallebäck till exempel finns en bra kommunal verksamhet, Labbet, som skulle passa bra här också. Det är som en samlingspunkt för de som är upp till 25 år.
Aldijana Ibrisevic jobbar som ung stadsutvecklare och tycker att Gamlestaden ska inspireras av andra stadsdelar.
Servicegraden påverkar
Livon Lågberg driver Gamlestadens kemtvätt på Brahegatan sedan nästan 30 år tillbaka.
– Under den här åren har jag sett att det rör sig färre och färre folk ute. Banken har stängt, posten och biblioteket också. Det är inte rätt sätt om man vill få mer folk att komma hit. Många av mina kunder åker hellre till Olskroken för att göra sina ärenden eftersom de tycker att det finns mer service och butiker där. De saknar charkuteri, ostaffär och järnhandel. Och så borde hyrorna sänkas så att fler företagare kommer hit och de som finns här inte går i konkurs, säger han och pekar på sin grupps fullklottrade workshop-lapp:
– Jag har skrivit ner mina förslag och hoppas att många tycker samma som jag.
Flera av grupperna funderar över bättre villkor för företagare så att fler vågar etablera sig i Gamlestaden.
Realistiska idéer och vilda drömmar
Vid workshopens sammanfattning framkommer det mycket riktigt att många tycker som Livon Lågberg. Andra idéer handlar om trygghet, till exempel att fixa mer belysning och göra det enklare och säkrare att röra sig mellan till exempel Slakthuset, Gamlestadens fabriker och övriga Gamlestaden, till Bellevue och Kviberg. Någon nämner att man kan anordna en ljusfestival, pedagogisk ambulerande konstverksamhet eller ett konststråk för att skapa lust att röra sig i nya stråk i stadsdelen.
Flera förslag handlar om att värna gräsrotskulturen, de föreningar och verksamheter som redan finns i stället för att lägga all kraft på att locka hit nya. Ytterligare idéer rör stadsodling som ett sätt att skapa både engagemang och gemenskap. Eller en ständigt rullande våg i Säveån så att alla kan surfa när de vill. Eller varför inte flytta Way Out West till Gamlestaden?
”Det bara surrades”
Efter workshopen är Ann-Sofi Roxhage från Konsthallen överväldigad av responsen och idérikedomen.
– Det var över förväntan. Allt engagemang, kloka idéer och erfarenheter som folk sitter på. Det bara surrades och jag blev så inspirerad och … glad! Framför allt var det fint att få alla ungas röster. De missas ofta men de ser ju på sin omgivning på ett annat sätt än vad vuxna gör.
Nu ska förslagen sammanställas och analyseras, men många av de samtal och diskussioner som påbörjats i dag kommer att fortsätta direkt.
– Nu ska jag tillbaka till kontoret och boka massor av möten! I dag har verkligen känslan förstärkts att vi på konsthallen har en plats här i Gamlestaden och kan bidra med ny energi, säger Ann-Sofi Roxhage.
Alla medlemmar i föreningen Fastighetsägare i Gamlestaden får en gratis genomgång att fastigheternas säkerhet och trygghet för att hitta de sårbara punkterna. Det ingår i medlemsavgiften och är ett led i att skapa en tryggare stadsdel med färre inbrott och incidenter. Säkerhetsexperten Ulf Malm och hans team har hittills i år besökt 17 fastighetsägare varav merparten är bostadsrättsföreningar. Han konstaterar att även om andelen godkända punkter i protokollen är relativt hög är beredskapen låg; det saknas i många fall så väl kunskap som pengar att satsa på de rätta åtgärderna.
– Problemnivån är låg i både hyresfastigheter och bostadsrättsföreningar. Men det finns ofta avgörande saker som behöver åtgärdas, och där ser vi att kunskapen om vad man bör göra är låg. Och dessvärre finns sällan kapital att utföra åtgärderna, säger han.
Särskilt gäller detta bostadsrättsföreningar, där styrelser bestående av boende ofta – fullt föreståeligt – inte besitter den kunskapen som krävs. Ulf Malm uppmuntrar alla fastighetsägare i Gamlestaden att nyttja förmånen med en gratis genomgång av fastigheten. Målet är att 75 fastigheter ska gås igenom under perioden 2025–2027.
– Förutom att man får ett protokoll som pekar ut fastighetens svaga punkter, kan vi också hjälpa till att rekommendera prioritetsordning, det vill säga vad man bör åtgärda först och vad som kan läggas in i underhållsplanen för att åtgärdas på längre sikt. Ett besiktningsprotokoll ska ses som ett levande dokument.
Vill du boka trygghetsbesiktning? Kontakta Ulf Malm
Vill du boka en trygghetsbesiktning? Kontakta Ulf Malm.
Det är tydligt att tryggheten i Gamlestaden är en viktig fråga för många. Höstens trygghetsmöte som ägde rum den 17 oktober var välbesökt; omkring 50 personer från ett 40-tal olika organisationer, förvaltningar och företag närvarade.
Polisen kunde rapportera om en lugnare situation i Gamlestaden jämfört med tidigare år. På mötet presenterade sig också den nya kommunpolisen Frida Gustafsson, som bland annat kommer att arbeta med fokus på Gamlestaden. SKF:s säkerhetschef Fredrik Åkesson berättade om företagets säkerhetsarbete som involverar allt från internationella säkerhetshot kopplade till främmande makt, till det lokala samarbetet runt Säveån som en del av arbetsmiljöarbetet.
Fredrik Åkesson, SKF:s säkerhetschefFrida Gustafsson, kommunpolis
Sedan 2016 träffas företrädare för alla relevanta aktörer på Trygghetsmöte i Gamlestaden två gånger per år. Där möts polisen och både offentliga och privata aktörer för att information, nätverkande och gemensam problemhantering. Målet är att mobilisera alla aktörer i det brottsförebyggande arbetet. Möten brukar vara välbesökta, dynamiska och produktiva. De avslutas alltid med en runda då alla får redogöra för läget avseende trygghet och säkerhet i det egna delområdet i stadsdelen.
Vill du bli inbjuden till nästa Trygghetsmöte, få en bild av hur trygghetsarbetet fortskrider och själv få möjligheten att vara med och påverka? Mejla helena.holmberg@socialnordost.goteborg.se så läggs du till på sändlistan.
Lokaluthyrning kan bidra till trivsel och attraktivitet i det egna grannskapet, men alltför många fastighetsägare, i Gamlestaden och på andra håll i Göteborg, upptäcker att de har blivit hyresvärdar till kriminella aktörer. Processen vid nyuthyrning är ett särskilt betydelsefullt moment – det är viktigt att göra en professionell bakgrundskontroll på tilltänkta lokalhyresgäster samt analysera om hyresgästens affärsidé kan bära sig och om verksamheten är positiv för platsen.
Lokaluthyrningen är både ett viktigt och svårt moment, särskilt problematiskt för bostadsrättsföreningar vars styrelser sköter sina fastigheter på fritiden. Ett sätt att minska risken för kriminell verksamhet i lokalerna samt redan från början etablera en bra relation och en öppen och rak dialog med hyresgästen är att använda de olika form av råd och stöd som Fastighetsägare i Gamlestaden erbjuder. Det bidrar till heltäckande och professionellt utformade hyreskontrakt, som ju faktiskt det viktigaste brottsförebyggande verktyget som fastighetsägare och bostadsrättsföreningar har.
Börja med att ladda ned checklistan och Gamlestadenbilagan här. Råden i checklistan kan vara till hjälp både vid nyuthyrning och i den kontinuerliga relationen med hyresgästen. Gamlestadsbilagan fungerar som en bilaga till hyreskontraktet. Där står ett antal mer platsspecifika punkter och krav som bör ställas för att den nya hyresgästen ska förhålla sig till Gamlestaden på rätt sätt och följa de riktlinjer som dragits upp för näringsidkare. De gäller både stort och smått; allt från internationella penningöverföringsverksamhet och respekt för Gamlestadens historia till rökning och skyltning,
Det är också viktigt att gå igenom kontraktet tillsammans med hyresgästen så att ni har samma förväntansbild av hur verksamheten ska fungera och vem som tar ansvar för vad. När kontraktet väl är tecknat är det också grundläggande att ha en återkommande kontakt mellan hyresvärd och lokalhyresgäst.
Om ni som uthyrare har fler frågor, antingen inför kontraktsskrivning eller under uthyrningstiden, går det alltid att höra av sig till Malin Rosenqvist och få svar eller hjälp att hitta information.
Vi försöker hålla räkningen på hur ofta Gamlestadenbilagan används vid lokaluthyrningar. När detta skrivs handlar det om 9 lokaler i centrala Gamlestaden. Var snäll och mejla Malin och berätta när ni använder bilagan!
– Det här är ett helt nytt sätt att arbeta tillsammans. Vi får mer tillsyn på fler ställen till en lägre kostnad. Det har redan gett positiva effekter, säger Magnus Alexandersson, distriktschef på fastighetsbolaget Poseidon som är en av intressenterna.
I projektet deltar i dagsläget Göteborgs stads stadsledningskontor, fastighetsbolagen Aspelin Ramm, Balder, Kåpan och Poseidon, SKF samt Medborgarhuset. De delar på kostnaden för att låta ordningsvakterna patrullera området totalt sex timmar per dygn mellan 12:00 och 24:00 alla dagar plus ytterligare tid på helgerna.
Foto: Securitas
– Vi har valt ut ett antal så kallade hot spots, ställen som vi har identifierat som särskilt problematiska. Det är bland annat inne på det före detta SKF-området, framför Systembolaget, gräsytan vid Säveån, SKF:s busshållplats, Brahetorget och Holländareplatsen. Vi som är med i projektet kan också ringa ut ordningsvakterna på kort varsel; de är bilburna och kan därför ta sig hit snabbare, vilket är riktigt bra om det händer något, säger Magnus Alexandersson.
Magnus Alexandersson
Målet är förstås att ordningsvakter inte ska behövas alls.
Trygghet på lång sikt
Projekten är unikt eftersom Göteborgs stad aldrig tidigare arbetat med lokala ordningsfrågor i samverkan med andra. Inte bara ger det alla parter en djupare kunskap om vad som faktiskt pågår i stadsdelen, det ger också förutsättningar för hållbar problemlösning för att skapa mer trygghet, ordning och reda i Gamlestaden. Ordningsvakterna kommer att stämma av med Polisen varje dag och med övriga projektdeltagare varje vecka. Dessutom samarbetar de direkt med Socialförvaltningens team som arbetar uppsökande mot vuxna med missbruksproblematik.
Kan bli fortsättning
Ordningsvakter har patrullerat Gamlestaden tidigare, då finansierade av lokala aktörer. I början på året tog de pengarna slut. Nu har alltså Göteborgs stad klivit in som garant för ordningsvakter i Gamlestaden hela 2025.
– Vi hoppas på en fortsättning även nästa år, förhoppningsvis med fler lokala intressenter så att vi kan utöka antalet hot spots. Men målet är förstås att ordningsvakter inte ska behövas alls, säger Magnus Alexandersson.
Under början av oktober inleder Göteborgs stad arbetet med att klimatsäkra kajen längs Säveåns brygga längs med Gamlestadens fabriker. Sedan flera år är fabriksområdet en stor byggarbetsplats, men detta är första delen i utbyggnaden av allmän plats. Förutom att höja kajen cirka 1,5 meter kommer ett bryggdäck att byggas längs kajen samt en bro läggas över Säveån mot Gamlestads torg.
– Det gör att det blir enklare att ta sig mellan Gamlestadens fabriker och Gamlestads torg. Dessutom är våra arbeten en del i att skapa ett årum och en ny mötesplats vid Säveån anpassad för kommande klimatförändringar, säger Stefan Granander, projektledare utbyggnad på Göteborgs stads exploateringsförvaltning.
Kajkanten mot Säveån vid Gamlestadens fabriker ska nu klimatsäkra genom att byggas om, höjas och få ett nytt bryggdäck. Dessutom blir det en ny bro till och från Gamlestads torg.
Nya gång- och cykelbanor och torgyta
I utbyggnadens första etapp ingår dessutom fler förändringar och förbättringar av området:
Ombyggnation av Väverskans gata med gångbana.
Byggnation av en torgyta med trädplantering mellan Väverskans gata och Väverigatan – en plats som också ska fungera som skyfallsyta.
Utbyggnad av Textilgatan med gång- och cykelbana.
Med de nya gång- och cykelbanorna kopplas pendelcykelstråket längs Gamlestadsvägen ihop med pendelcykelstråket mot Hisingen via Södra Marieholmsbron.
– Under byggtiden kommer framför allt framkomlighet för gång- och cykeltrafik att påverkas. Det kommer alltid att vara möjligt att passera genom Gamlestadens fabriker, men vi kommer att behöva leda om trafiken i olika skeden. Vad gäller parkeringsmöjligheter, till exempel vid vårdcentralen, kommer det precis som i dag att finnas parkeringsplatser, men antalet kommer att begränsas något, förklarar Stefan Granander.
I Gamlestadens fabriker byggs cirka 300 bostäder samt verksamhetslokaler för kontor, handel, restauranger och service, plus parkeringshus.
Den första utbyggnadsetappen planeras vara klar omkring halvårsskiftet 2027. I kommande etapp planeras ombyggnation av Ånäsvägen, Konfektionsgatan samt Gamlestadsvägen. Läs mer om Göteborgs stads planer för Gamlestaden här
Det är Platzer Fastigheter som bygger mest inne i fabriksområdet och planerar att det som i dag känns som en baksida mot ån ska bli Gamlestadens Fabrikers nya entré. Närmast ån planeras för Regissören, en helt ny eventbyggnad för kultur och musik med stor takterrass. Utbyggnaden av hela området Gamlestadens fabriker är planerad att vara klar omkring 2035, men eftersom den är beroende av kommande utbyggnad i angränsande områden kan den komma att justeras. Läs mer och se läckra visionsbilder för Gamlestadens fabriker här
I början på oktober röstade Stadsbyggnadsnämnden ja till detaljplanen för kvarteret Gösen i Gamlestaden, det vill säga området mellan Artillerigatan och Säveån, Hornsgatan och Ryttmästaregatan där i dag SKF:s före detta industrilokaler ligger. Här planerar Stena Fastigheter för en levande blandstad med uppemot 900 bostäder, kontor samt handel och mötesplatser av olika slag. En del av den befintliga bebyggelsen kommer att kunna bevaras, men en hel del behöver rivas på grund av att marken är förorenad. Mot Artillerigatan är planen att återskapa utseendet med strama, sammanhållna fasader samtidigt som området blir både öppnare och livligare med stråk och utåtriktade verksamheter i gatuplan.
I detaljplanen ingår även planer för förskola och parkmiljöer med promenadstråk vid Säveån.
Nästa steg i byggprocessen är att kommunfullmäktige antar detaljplanen, något som antas ske i november. Det innebär att byggstart kan äga rum i början av 2026.
