Kategorier
Featured Händer i Gamlestaden

Vad händer i Gamlestaden? Öppen föreläsning 7 mars kl 18-19.15

  • Brahegatan och Holländareplatsen – vad händer egentligen?
  • Sommargågata – vad betyder det?
  • Varför ser det så sunkigt ut på så många ställen?
  • Hur kan skyltar, belysning och renhållning äntligen bli bättre?
  • Vilka är näringsidkarna i Gamlestaden?
  • Hur kan bilarna ta mindre plats i stadsdelen?
  • Vad görs för att öka tryggheten?
  • Gamlestadsgalej i september 2022 – vad händer då?
  • Vad händer med detaljplanerna?
  • Hur ser Gamlestadens Fabriker, Slakthuset och gamla SKF-området ut om några år?
  • Vad tycker Gamlestadsborna om utvecklingen i stadsdelen?
  • Vilka är medlemmar i Fastighetsägare i Gamlestaden – och inte?

Medverkande på scen

Preliminära medverkande är:

  • Magnus Alexandersson, Poseidon
  • Triumf Bala, Balder
  • Maria Brandt, Fastighetskontoret
  • Niclas Franklin, säkerhetssamordnare
  • Tor Skoglund, statliga forskningsinstitutet RISE
  • Robert Woodbridge, Platzer
  • Malin Rosenqvist, Jan Johansson, Magda Borg, Per-Eric Trulsson, Annika Falmann boende i olika bostadsrättsföreningar
  • Mariah Ben Salem Dynehäll, Drivhuset
  • Bodil Löfmark, Stena Fastigheter
  • Göran Joneskär, Klövern
  • Helena Holmberg, Heidi Sandberg, Socialförvaltning Nordost

Tid och plats

Måndag 7 mars 2022 kl. 18-19.15
Gamlestads torg 7 (Platzers konferensanläggning)
Föreläsningen är öppen för alla som vill. Sprid gärna informationen om den. Alla är välkomna!

Priset Hela Gamlestaden 2022 kommer därefter att delas ut till en värdig mottagare.

Kategorier
Featured

Hur löser vi problem tillsammans?

Efter ett introduktionspass där deltagarna fick lära sig er om BID-metodiken, hur BIDs kan bidra i trygghetsarbetet, demografisk statistik, vad Gamlestadsborna vill ha och polisens kunskaper om narkotikahandeln, gick arbetet vidare med gruppdiskussioner om fem olika områden. Till sin hjälp hade workshopgrupperna rapporter, kartor, underlag – och naturligtvis de deltagande personernas kunskaper och erfarenheter. Planen var alla skulle identifiera nya lösningar och metoder för problemen.

Områdena som diskuterades var:

Nedskräpning

Det är skräpigt i Gamlestaden och skräpigt i Göteborg. Problemet beskrivs ofta som en stor utmaning över tid, och som är svårt att hitta en lösning på – inte minst genom att ansvarsfördelningen mellan olika aktörer är svår att förstå. Hur kan en långsiktigt hållbar och effektiv lösning organiseras och finansieras?

Skyltning och uteservering

Lokaler i bottenplan och uteserveringar behöver hanteras så att de bidrar till trivsel trygghet och ger mer levande platser. Kan en gemensam estetik vara en del av lösningen – och som också bidrar till entreprenörers förmåga att kunna leva på sin affärsidé? Kan vi nu ta nästa steg i frågan med allt från skyltning till belysning?

Narkotikahandel och öppet missbruk

Berusade och drogpåverkade personer och öppen narkotikahandel har under lång tid varit ett problem i Gamlestaden – liksom i stora delar av Göteborg. Ofta kopplas detta till hot, våld och misshandel samt trakasserier av kvinnor. Hur kan detta förebyggas i stadsmiljön – genom till exempel LOV3? Var ska människor med missbruksproblem ta vägen?

Vem bor var?

Oordning i folkbokföringen och oriktiga hyresförhållanden är något som många aktörer jobbar med. Otydlighet här bidrar till oordning, otrygghet, kriminalitet och olagligt utnyttjande av välfärdssystemen, men mångfalden av fastighetsaktörer gör att det är nödvändigt att nå större effektivitet och systematik. Hur kan vi gemensamt nå mer ordning i arbetet, och ha en större kontroll på var människor bor?

Osund konkurrens och kriminell påverkan i lokalt näringsliv

Lokala näringsidkare är ofta utsatta för aktörer som vill tillskansa sig kontroll över verksamheter och lokaler. Drivhuset har på Fastighetsägare i Gamlestadens uppdrag arbetat fram en strategi för Nya-Lyfta-Bytaläge-Avlägsna-Säkra – för att systematisera hur sådant arbete kan gå till. Nu är det dags att ta nästa steg – Hur kan vi gemensamt förebygga osund konkurrens och kriminell påverkan?

Kategorier
Featured Rapport Gamlestaden

Vill du ta del av resultaten från Gamlestadsundersökningen 2021?

Avsändare var Göteborgs Universitet tillsammans med Göteborgs Stad och BID Gamlestaden. Ungefär hälften valde att svara, vilket anses vara vetenskapligt godkänt.

Narkotikahandeln oroar

Det är inte första gången en sådan undersökning genomförs i Gamlestaden. Tvärtom är stadsdelens befolkning kanske den mest undersökta i Sverige. 2001, 2003, 2005, 2008 och 2015 har liknande boendeenkäter genomförts.

Resultaten från årets undersökning visar att 96% av de svarande tycker att det är bra, eller till och med mycket bra, att bo i Gamlestaden. Den andelen har ökat över tid. Men det finns också en del tecken som oroar. Den upplevad tryggheten i stadsdelen har ökat påtagligt sedan år 2001, men minskar nu något sedan år 2015. (I årets undersökning svarar 50% att de känner sig trygga om de går ensam ut sent på kvällen i stadsdelen. 2015 var det 56% som svarade detsamma.)

På en fråga om vad som upplevs som ”stora problem” i stadsdelen utmärker sig problem med nedskräpning, dålig belysning och brist på papperskorgar. Det som oroar särskilt är hur många fler som idag upplever handel med narkotika som ett ”stort problem” i Gamlestaden, i kombination med berusade eller drogpåverkade personer utomhus. Platsen under viadukten är som vid alla undersökningar tidigare stadsdelens ojämförligt otryggaste plats.

Ladda ned

Ladda ned undersökningens alla frågor och svar (pdf)

Rapport i början på nästa år

Ansvarig för undersökningen är docent Ylva Norén Bretzer, Förvaltningshögskolan. Nu sitter hon och gör sin analys av resultaten och skriver en rapport som ska vara färdig och publiceras i början på nästa år.

– Det är viktigt att de lokala förändringana i Gamlestaden följs upp och jämförs med de boendes åsikter i olika frågor. Sedan finns det ju flera frågor som rör sig på en större skala, där inte lokala insatser räcker till. Där måste samverkan med regionala och nationella aktörer hitta fungerande former, säger Ylva Norén Bretzer.

Vill du att fler ska få chansen att följa med i det som händer i Gamlestaden? Uppmana grannar, vänner, kolleger, bostadsrättsföreningsstyrelsen och andra att prenumerera på detta nyhetsbrev. Det gör man genom att skriva in sin mejladress i den röda rutan här på bidgamlestaden.se.

Kategorier
Okategoriserade

Hur bidrar BID Gamlestaden till att skapa ett bättre samhälle?

Den 22 oktober kom bostadsminister Märta Stenevi, Karin Pleijel kommunalråd för Miljöpartiet i Göteborg och Gunilla Grahn Hinnfors som ansvarar för stadsutvecklingsfrågor hos Västsvenska handelskammaren på studiebesök till oss i Gamlestaden.

De möttes av en rad lokala aktörer av olika slag; representanter för fastighetsbolag och bostadsföreningar, anställda inom Göteborgs stad, näringslivsutvecklare, etc. Mötet var inspirerande för alla, och en hel rad frågor och diskussioner var uppe.

Fokus på BID

Störst fokus under samtalen lades på hur en struktur som BID Gamlestaden och dess samarbete kan bidra till att skapa en bättre situation – oavsett det gäller brottsförebyggande, utvecklande, förvaltning, festligheter och kulturdagar, att lösa mobilitetsutmaningar eller annat.

– Jag ville se mer av hur just lokal samverkan mellan en mängd olika aktörer kan bidra till en positiv utveckling på en plats, säger Märta Stenevi. Det är intressant att se vad man kan åstadkomma för förändringar när man jobbar tillsammans.

Vikten av en stabil organisation

I ett geografiskt område såsom en stadsdel, en stadskärna eller ett samhälle, finns och verkar olika aktörer med olika ansvarsområden, kompetenser, kunskaper och resurser. Alla dessa behövs, och man måste skapa en organisation för samarbetet – annars blir det allt för personbundet så att när en person byter arbetsuppgifter så faller allt.

– Jag har följt BID Gamlestaden länge, just för hur den organisationen kan bidra till en levande stadsutveckling, tydliggör kommunalråd Karin Pleijel. Det är en spännande helhet som går in i många olika frågor och som jobbar strategiskt.

Hitta struktur för hållbarhet över tid

En grundläggande ansvarsfördelning i ett geografiskt område är den territoriella, mellan olika kategorier fastighetsägare och offentliga aktörer, primärt kommunen. Alla aktörerna behövs och måste vara långsiktigt involverade när man vill skapa utveckling. Det är nödvändigt att hitta strukturer för att hantera det som vi äger och förvaltar tillsammans, så att det inte bara blir att vi möts och dricker kaffe ibland.

– BID Gamlestaden är ett mycket intressant exempel på hur man kan skapa hållbar utveckling i en stadsdel, betonar Gunilla Grahn Hinnfors. Att en gemensam aktör kan bidra till utveckling både för existerande och nybyggda fastigheter är intressant och hoppingivande.

Att ha skapat en organisation för samarbetet gör också att man kan hitta lösningar när man måste vara snabbfotad i olika frågor – som när alla insåg att man behövde genomföra en parkeringsutredning, och den gemensamma organisationen kunde underlätta det.

Kategorier
Featured Utvalt inlägg

I år blir hela september Gamlestadsgalej!

Efter ett och ett halvt år med pandemi, sprider vi ut vår stadsfest ”Gamlestadsgalej” under en hel månad. Det kommer att ge många fler av oss möjlighet att visa fram stadsdelen utan risken att få för stora folksamlingar. Självskrivet följer vi rådande restriktioner från Folkhälsomyndigheten. Dessutom kommer Gamlestadsgalej att vara en del av Göteborgs stads 400-årsjubileum!

En alldeles ny hemsida för arrangemanget har skapats, där olika aktörer kan visa upp vad som händer här under månaden – om det sedan är en trubadur på en lokal pub, en förening som ordnar en poängpromenad, en fotbollsklubb som ordnar en öppen match, eller ett bageri som erbjuder bakelser till rabatterat pris – var gärna med och gör hela månaden till en festmånad för oss alla! Lägg upp dina arrangemang och håll dig ajour med vad som ska ske på:

gamlestadsgalej.com

Gamlestadsgalej är väl etablerat sedan många år, men det märks nu att många har behov av mötesplatser eller arrangemang där vi kan träffas, säger Martin Andersson som är galejgeneral. Att vi i år har möjlighet att dra in olika delar av stadsdelen i firandet känns roligt och inspirerande!

Gamlestadsgalej pågår alla dagar, men ett särskilt fokus läggs på lördagarna. Den 4 september blir centrum Holländareplatsen och temat second hand. Den 11 september förlägger vi verksamheter till Gamlestadens fabriker och temat blir design och skapande. Slakthusområdet bjuder in till den 18 september då det blir mat, dryck och hantverk som fokuseras. Och så avslutas allt den 26 september på Kviberg med temat friluft, fritid och hälsa. 

Naturligtvis kan pandemin fortfarande ställa till det, men med de lättnader som redan införts, och att mycket kommer att ske utomhus så har vi gott hopp om att allt går att genomföra!

Stöd dina lokala företagare!

Under galejmånaden kommer vi alla få möjlighet att stödja de näringsidkare som finns i stadsdelen. De affärsutvecklare som Fastighetsägare i Gamlestaden har anställt har tagit fram ett Galejklippkort för att stödja lokala företag, och som samtidigt kan ge dig fördelar när du handlar lokalt. Många av företagarna kommer också att vara tydliga aktörer i Galejet. 

Det känns inspirerande att hitta möjligheter att stödja det lokala näringslivet genom hur och var vi handlar, säger Anette Fogelqvist affärsutvecklare, och aktiv i arbetet med stadsfesten. I företagens fönster kommer du att kunna se en markering för om de är med i arrangemanget eller inte, vilket gör det extra lätt att stödja dem!

Håll dig uppdaterad via hemsidan Gamlestadsgalej.com för där blir erbjudanden och medverkande företag tydliga efterhand. 

Kategorier
Boendemiljö Featured

Holländareplatsen i Gamlestaden blir en levande sommarplats

Holländareplatsen har varit ett ganska trist och dött område under många år. Äldre Gamlestadsbor minns små fisk- och fruktbutiker och torghandel på lördagarna, men det var länge sen.

Men nu, denna sommar, blir äntligen Holländareplatsen en levande sommarplats som en del av utvecklingsarbetet inom BID Gamlestaden.

– Det finns utemöbler, fritt för alla att använda, och vimplar över Hornsgatan som välkomnar alla till detta lite undangömda torg. Den tillfälliga möbleringen är en del av vårt arbete med Ta plats som syftar till att skapa en attraktiv stadsmiljö med mer plats för gående och vistelse, säger Moa Lipschütz på Trafikkontoret.

Schackpjäser finns att låna hos Rambaldi, den lilla butiken på hörnet i ljusgröna huset. Pilgrimsleden Göta Älv är numera dragen över platsen, på sin väg mellan Masthuggskyrkan och Lödöse, längre upp längs älven. Sommarplats Holländareplatsen är ett samarbete mellan fastighetsägarna Poseidon och Balder samt Trafikkontoret och Park- och naturförvaltningen vid Göteborgs Stad.

– Platsutveckling inom BID Gamlestaden handlar om att arbeta med den offentliga stadsmiljön, med husen och lokalerna i gatuplan och med de restauranger och butiker som finns på platsen. Och vem som helst kan se att platsutvecklingen på Holländareplatsen inte är färdig. Till exempel har vi en lokal som fortfarande står tom efter en del strul. Men det finns flera trevliga restauranger på och nära Holländareplatsen, och vi fastighetsägare kommer att rusta upp våra lokaler framöver, säger Magnus Alexandersson, distriktschef på Bostads AB Poseidon.

En levande plats byggs över tid

Göteborgs Stad, tillsammans med Poseidon och övriga fastighetsägare på platsen, arbetade fram en upprustning av Holländareplatsen för 15 år sen, med ny gatubeläggning och ny belysning. Den lilla kvartersparken har också rustats upp med en lekplats. 2015 stod det nya bostadshuset på platsen färdigt. Stadsdelsfesten Gamlestadsgalej äger rum här sedan 2012. Och nu, 2021, blir alltså Holländareplatsen en sommarplats.

– Platsutveckling tar tid. Men vi fastighetsägare och Stadens förvaltningar jobbar vidare tillsammans för att göra kvarteren i centrala Gamlestaden till ett levande område, där människor tycker om att röra sig, spendera tid och umgås, säger Johan Svedberg på Fastighets AB Balder.

En plats med historia

Gatunätet med sin tydliga kvartersstruktur i denna del av Gamlestaden ritades för hundra år sen av den legendariska stadsarkitekten Albert Lilienberg. Holländareplatsen fick sitt namn 1918, för att påminna om den viktiga roll holländarna har spelat i Göteborgs historia och utveckling.

Läs mer om Pilgrimsleden Göta Älv

Läs nyhet från 2015 om Holländareplatsen

Kategorier
Featured Händer i Gamlestaden Stadsdelen

Vad krävs för att vända utvecklingen i utsatta stadsdelar?

Trygghet och säkerhet, levande platser med ett konkurrenskraftigt lokalt näringsliv, en stärkt lokal identitet och lokal stolthet – i varje stadsdel finns värden som ingen aktör kan förverkliga på egen hand. Erfarenheter visar att det ligger en enorm utvecklingskraft i att fastighetsägare, bostadsrättsföreningar och byggare å den ena sidan, och kommun och polis å den andra, bildar en gemensam organisation med syfte att förverkliga en positiv utveckling i en stadsdel eller ett område. Till nytta för dem som bor i området, för dem som arbetar där, besökare, de lokala företagarna och övriga samhället. En sådan organisation kallas ofta för ett BID.

I Gamlestaden går den ideella föreningen Fastighetsägare i Gamlestaden in i ett förnyat Samarbetsavtal BID Gamlestaden med elva förvaltningar och bolag inom Göteborgs Stad, samt Polismyndigheten Lokalpolisområde Nordost. Samarbetsavtalet undertecknas den 5 juni 2021.

Plattform för hållbar stadsutveckling

BID-arbetet har pågått i Gamlestaden sedan 2001. Vid millennieskiftet var Gamlestaden en stadsdel som präglades av otrygghet, grov kriminalitet och förfall. Idag är stadsdelen en mestadels trygg och trivsam plats, där det byggs mycket och dit många väljer att flytta. Det är också en stadsdel där en del utmaningar finns kvar. Delar av stadsmiljön är fortfarande eftersatt, och kriminalitet och öppen narkotikahandel leder till otrygga situationer för boende och arbetande.

Samarbetsavtal BID Gamlestaden, som undertecknas den 5 juni, ska utgöra en plattform för hållbar stadsutveckling. Genom att arbeta på nya sätt kan konkreta insatser genomföras som annars inte är möjliga. Det nya Gamlestaden som håller på att växa fram ska bli till en så bra plats som möjligt att bo på, driva företag eller besöka. Visionen för stadsdelen har getts namnet Levande Gamlestaden. Genom BID-arbetet i Gamlestaden kan organisation, arbetsformer och metoder utvecklas som kan överföras till ett effektivt stadsdelsutvecklingsarbete på många håll runt om i Göteborg och i Sverige.

Det första Samarbetsavtalet BID Gamlestaden ingicks 2018. Samarbetsformerna utvärderades under våren 2021 av konsultföretaget PWC, som kom fram till slutsatsen att måluppfyllelsen är hög, bland annat genom att Samarbetsavtalet BID Gamlestaden bidrar till att problem som inte har en naturlig ansvarig part numera kan hanteras inom ramen för samarbetet. Enligt utvärderingen kopplas genom BID Gamlestaden olika geografier i stadsplaneringen ihop, vilket leder till att aktörerna i större utsträckning än tidigare ser till helheten snarare än till enskilda planområden.

Gitte Caous, sammankallande i styrgrupp och direktör för Socialförvaltning Nordost

“Jag är stolt och glad över det nya Samarbetsavtalet BID Gamlestaden, säger Gitte Caous som är sammankallande i styrgruppen och direktör för Socialförvaltning Nordost. Situationen i Gamlestaden är speciell, genom en omfattande nybyggnation och utmaningarna i att foga samman äldre och nyutvecklade stadsmiljöer till en harmonisk helhet. Samtidigt handlar BID Gamlestaden inte om att alla engagerade förvaltningar och bolag inom Göteborgs Stad ska särbehandla stadsdelen, utan utveckla samarbetsmetoder som kan leda till att problem som vi har i Gamlestaden kan hanteras över hela staden. Här kan vi testa metoder, vilket kan bidra till samhällsutvecklingen i stort.”

Robert Woodbridge, områdeschef för Platzer

“Som fastighetsaktör utvecklar vi inte bara enskilda fastigheter, vi är med och bygger staden, säger Robert Woodbridge, områdeschef för Platzer, en av de största fastighetsägarna i Gamlestaden, samt ordförande i föreningen Fastighetsägare i Gamlestaden. För oss är hållbarhet en bärande aspekt i vår verksamhet. Då blir det en självklarhet att vara med och bära stadsdelsutvecklingen och testa nya arbetsformer för att hantera problem och ta vara på möjligheter i hela Gamlestaden, också de delar som ligger en bit från våra egna bestånd.”

Ulf Merlander, lokalpolisområdeschef

“Inom polisen ser vi att BID Gamlestaden har visat sig vara både brottsförebyggande och trygghetsskapande, säger Ulf Merlander, lokalpolisområdeschef. Brottsligheten går ner, ordningsstörningarna minskar och vi ser att många fler boende engagerar sig i trygghetsfrågorna. Vi ser också att tilliten mellan de boende ökar. Jag själv arbetade som polis i Gamlestaden i slutet på 90-talet, och hade polisen gjort klassningar över särskilt utsatta stadsdelar på den tiden så hade Gamlestaden varit med på en sådan lista. Men ett bra BID-arbete har lett till att Gamlestaden idag är en spännande stadsdel som växer.”

De parter som undertecknar samarbetsavtalet är:

Fastighetsägare i Gamlestaden, ideell förening
Göteborgs stad, genom

  • Socialnämnden Nordost
  • Fastighetsnämnden
  • Idrott- och föreningsnämnden
  • Miljö- och klimatnämnden
  • Nämnden för konsument och medborgarservice
  • Park och Naturnämnden
  • Trafiknämnden
  • Business Region Göteborg
  • Försäkrings AB Göta Lejon
  • Förvaltnings AB Framtiden
  • Göteborg Energi AB

Polismyndigheten, Lokalpolisområde Storgöteborg Nordost

Fakta om Fastighetsägare i Gamlestaden, ideell förening

Föreningen bildades år 2001 och har idag 50 medlemmar, som alla är fastighetsägare, bostadsrättsföreningar och byggföretag som verkar i Gamlestaden. Föreningens verksamhet finansieras av medlemmarna.

Avtal och utvärdering

  • Samarbetsavtalet för BID Gamlestaden hittar du här.
  • Utvärderingen BID Gamlestaden – ett samarbetsavtal och en samverkansprocess, men hur fungerar den egentligen? är genomförd av Said Ashrafi och Helena Richardsson, PWC. Rapporten hittar du här.
Kategorier
Featured Händer i Gamlestaden

Pilgrimsleden Göta älv uppmärksammas i Gamlestaden!

Gamlestaden är på många sätt Göteborgs vagga. Det var hit kungen flyttade de boende i Lödöse för att säkra utfarten västerut. Den nya staden fick namnet Nya Lödöse, men kallas idag Gamlestaden.

– Göteborg är den vandrande staden, förklarar Johan Norling som är ledutvecklare för satsningen. Längs med leden kan man lära sig mycket om stadens historia, och varför den ligger där den ligger. Vi är glada över att det här kan vara en viktig del av Göteborgs jubileum.

Nya Lödöse – en av de största städerna

Pilgrimsleden Göta älv är en del av leden som går hela vägen från aposteln Jakobs grav i Santiago de Compostela i Spanien till Olof den Heliges grav i Trondheim i Norge. Nya Lödöse/Gamlestaden var en av Sveriges största medeltida städer, och här finns mängder av arkeologiska fynd. Många av dessa finns nu på Göteborgs stadsmuseum.

Under medeltiden fanns det pilgrimsleder över stora delar av Europa. Lederna var viktiga för att utveckla det lokala samhället och samhällsekonomin; vägar och broar byggdes, härbärgen, kyrkor och kloster grundades, matserveringar och pilgrimsmärken marknadsförde sig… allt knöts till lederna. Pilgrimslederna var helt enkelt en drivande motor i utvecklingen, både då och nu.

Det är spännande att tänka på vad Pilgrimsleden Göta Älv kan bidra med nu och framöver till Gamlestaden. Det är en möjlighet att knyta ihop dåtid med nutid och framtid, att koppla ihop geografi med kultur och historia.

Passa på att ge dig ut på vandring längs med Pilgrimsleden! På hemsidan hittar du mer om möjligheterna och får möjlighet att anmäla dig till en pandemisäker vistelse i naturen!

Läs mer

Mer info finns på https://pilgrimsledengotaalv.se

Kategorier
Featured Rapport Gamlestaden

PWCs utvärdering visar: Samtliga mål med samarbetsavtalet har uppnåtts!

***
“BID Gamlestaden är en institution i Göteborg. I princip alla
som arbetar med dessa frågor känner till BID Gamlestaden”
(citat ur utvärderingen)
***

Socialförvaltning Nordost tog därför kontakt med två personer på PWC efter nyår 2021 för att göra utvärderingen – Said Ashrafi och Helena Richardsson. Man hade redan tidigt bestämt att det som skulle följas upp var om avtalets mål hade uppfyllts, om BID-strukturen hade gjort nytta, om det finns nyttor i stadsdelsutvecklingen som inte hade kunnat skapas utan BID Gamlestaden, vilka faktorer som i så fall var avgörande för utfallet och hur samarbetet skulle kunna utvecklas.

– Det har varit mycket intressant att göra utvärderingen, säger Said Ashrafi som är ansvarig för verksamhetsområde samhällsbyggnad. Det har blivit väldigt tydligt att samarbetet i sig har skapat nytta både inom och utom organisationerna. För mig är det intressant att hela rapporten beskriver hur samverkan på riktigt kan ske.

En viktig slutsats är att BID Gamlestaden har inneburit att samarbetet har gått från prat till gemensamt agerande.

***
”Det finns en väg in i Gamlestaden och en väg in i Göteborgs stad
för frågor rörande stadsutveckling i Gamlestaden.”
(citat ur utvärderingen)
***

Metod och resultat

Så hur har konsulterna genomfört utvärderingen då? På flera sätt visar det sig! Man har studerat dokument och rapporter, intervjuat 17 personer, och skickat ut en enkät till ett antal aktörer. Och vad har man då kommit fram till?

  • Avtalets mål har i hög grad uppfyllts.
  • BID-strukturen i sig har underlättat samarbete och minskat dubbelarbetet.
  • Nya forum för kunskap och information har skapats.
  • Man har haft möjlighet att göra saker, och skapat en större samsyn mellan olika aktörer.

– Flera av dem vi intervjuat har tydliggjort att det framför allt är när det finns problem i gränslandet mellan olika aktörer, som samarbetsavtalet gjort att problemen kunnat hanteras bättre, tydliggör Helena Richardsson som är verksamhetsrevisor och rådgivare. Flera aktörer betonar att man via samarbetsavtalet kan komma fram till en gemensam lägesbild. Det i sig underlättar naturligtvis att hitta bra gemensamma insatser.

Ladda ned utvärdering

Ladda ned PWCs utvärdering av BID Gamlestaden (PDF)

På bild i topp: Said Ashrafi och Helena Richardsson, PWC

Kategorier
Featured Stadsdelen

Nu landar Nya Lödöse på Göteborgs Stadsmuseum

Arbetet drogs igång år 2012, och utgrävningarna höll på ända till 2019.
– Arkeologerna hade bokstavligen grävskoporna hasorna, säger Åsa Engström, intendent på Stadsmuseet.

150 år före nuvarande Göteborg

Platsen det handlar om är ju den plats där Gamlestads Torg håller på att växa fram. Det var där Göteborgs föregångare Nya Lödöse grundades år 1473, 150 år före nuvarande Göteborg började byggas längre ner längs med älven.
– Under de närmaste veckorna kommer alla de föremål som grävdes fram i samband med utgrävningarna, att komma in till oss på Stadsmuseet, berättar Åsa Engström.
Att Stadsmuseet skulle bli den institution som skulle ta emot föremålen från utgrävningarna har varit klart hela tiden. Men ingen kunde ana på förhand hur enormt omfattande hela projektet skulle bli. Föremålen har förvarats och konserverats i lokaler som ligger i Gamlestadens Fabriker i mellantiden, samtidigt som det gigantiska utgrävningsprojektet har slutförts, med dokumentation och författande av vetenskapliga rapporter. Mer lättillgängliga populärvetenskapliga publikationer kommer att komma framöver, för den intresserade.
– En del av fynden från Nya Lödöse har redan varit utställda på Stadsmuseet i några år, säger Åsa Engström. Men exakt hur de många föremål som kommer in nu kommer att visas upp långsiktigt vet vi inte ännu.

Se Gamlestaden på Göteborgs Stadsmuseum

I Stadsmuseets utställning ”Göteborgs födelse” kan man bland annat se en kista som är uppgrävd på den gamla stadens kyrkogård. Över huvud taget är det mängder av skelett som har grävts upp, vilket leder till etiska diskussioner om hur de ska hanteras.
– Alla Gamlestadsbor, och alla andra så klart, är välkomna till Stadsmuseet för att se den fasta utställningen Göteborgs födelse. Där man kan se en hel del föremål från Nya Lödöse. Och en del av föremålen som kommer in nu kommer museet förhoppningsvis kunna presentera för allmänheten framöver, även om vi inte vet nu hur det kommer att se ut.
– Man kan säga att stadsdelen Gamlestaden kommer att ha en filial på Göteborgs Stadsmuseum, skämtar Åsa Engström.

Läs mer

Mer info om Staden Nya Lödöse finns på sajten stadennyalodose.se.
Hemsidan har mängder av bilder och berättelser från utgrävningarna och ligger fortfarande uppe, även om den inte uppdateras regelbundet längre.