En helg fylld med mat, musik, konst, kultur och mycket glädje.
Gamlestadsgalej är folkfesten för alla, av alla och tillsammans skapar vi det bästa Galejet någonsin. I år firar Gamlstadsgalej 10 års jubileum och med detta så vill vi fira lite extra.
Konceptet, att knyta ihop alla delar av Gamlestaden, uppkom år 2021 och det är ett koncept som fortsätter även år 2022. Vi är inte 4 separata områden i en stadsdel, vi är EN stadsdel. Under första helgen i September kommer Gamlestadsgalej att anordnas och kommer fyllas av olika event och aktiviter. Galejet hade inte blivit av utan finansiering av Fastighetsägarna i Gamlestaden.
Så det är bara att poppa popcornen. Ta sedan en stund i soffan med en filmupplevelse som får dig att bli ännu lite mera kär i en fin stadsdel och de företagare som ger allt de har för att skapa ett levande Gamlestaden. Sedan är det bara att ge sig ut och botanisera bland alla sorters mat, second hand, möbler, blommor, konsthantverk och annat som Gamlestadens företagare jobbar med.
En sån fantastisk kväll när Gamlestaden fyllde 550 år, och så många människor samlades i kvällssolen för att fira och vara glada. Hela Holländareplatsen var full av folk.
Mängder av Gamlestadsbor var på plats, stolta över sin stadsdels rika historia, och också ett stort antal beslutsfattare som vi särskilt bjudit in och som fick vara med och insupa atmosfären och känna av den särskilda stämning som vibrerar i Gamlestaden.
Mixat program
Så fin och lyckad ceremoni! Uppträdde gjorde Teater Nu, Katarina Hemlin, Bellevue Jazz och Hip Hop Akademien.
Stort tack till landshövding Sten Tolgfors, kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius, biskop Susanne Rappmann, SKF Sveriges vVD Fredrik von Elek och Kim de Jong, Nederländska ambassaden, för de fina och innehållsrika talen. Karin Klingenstierna ledde det hela på sitt trygga sätt. På Holländareplatsen också utställningar, konst, mat, fotboll och historia.
Ett evenemang som det här går inte att genomföra utan en kompetent projektledning. Spike Marchant, med visioner, känsla, ständigt kontaktskapande, sinne för detaljer, oförtröttlig och en ren fröjd att få arbeta med. Martin Andersson allt praktiskt. Victoria Lines kommunikation. Stort tack!
Aktörer som satsar på Gamlestaden
Ett sådant firande förutsätter också att det finns någon som ställer till kalaset. Utan samarbetsplattformen BID Gamlestaden, ingen fest. Gamlestaden 550 och Gamlestadsgalej nästnästa helg samfinansieras av Fastighetsägare i Gamlestaden, Göteborgs Stad, SKF Group, Platzer Fastigheter AB, Bostads AB Poseidon, Aspelin Ramm, Stena Fastigheter, Fastighets AB Balder och Sigillet Fastigheter.
Samtidigt som Gamlestaden fyller 550, lanseras Gamlestaden Mobilitet som ska göra det lättare att klara vardagslivet utan att behöva äga en bil. Poseidon drar igång sina nya elbils- och lastcykelpooler i samarbete med Mabi och Pedalink som är öppna för alla som bor och jobbar i Gamlestaden. Samtidigt öppnar en digital marknadsplats som gör det lättare att registrera sig, hitta och använda övriga mobilitetstjänster som redan finns på plats.
En efterlängtad lösning tycker Charlotta Sundin Andersson som bor i en BRF i Gamlestaden och är trött på sin bil.
– Jag kom hem från verkstaden med vår lastgamla bil häromdagen och deklarerade för maken att detta är den sista bilen vi äger själva. Det är bättre att ha tillgång till en elbil, eller kanske en lastcykel, när man behöver det, istället för att alla ska ha egna bilar som står precis överallt, säger Charlotta.
Färre bilar bättre för alla
Gamlestaden kommer att ha allt större befolkning och fler arbetsplatser. Då kan vi inte slösa värdefull mark och pengar på parkeringsplatser. Därför har fastighetsägarna i Gamlestaden genom BID Gamlestaden gått samman för att skapa ett gemensam erbjudande – Gamlestaden Mobilitet. Forskningsinstitutet RISE är med i processen där även Mobility 46, Kinto share, Mabi, PedaLink, Poseideon och Platzer medverkar.
– Bra mobilitet som gör det attraktivt att bo och verka i Gamlestaden har diskuterats under flera år. Hittills har alla skapat egna mobilitetslösningar, en per fastighet, vilket blir dyrt för oss och dåligt för de boende. Att vi fastighetsägare kan dela våra satsningar med varandra tjänar alla på, inte minst gamlestadsborna, säger Magnus Alexandersson, distriktschef på Poseidon och vice ordförande i Fastighetsägare i Gamlestaden.
Historien om staden Nya Lödöse började på 1400-talet. 1397 hade de nordiska länderna undertecknat en fredsunion i Kalmar, men det dröjde inte länge förrän Västsverige blev skådeplatsen för nya unionsstrider. Nästan hela den viktiga kusten mot väster tillhörde Danmark, det var bara en smal passage utmed Göta älvs mynningsområde som oftast behärskades av Sverige. År 1473 undertecknade därför den svenska riksföreståndaren Sten Sture ett beslut att bygga en ny stad vid Säveåns mynning vid Göta älv. Datumet var den 17 augusti.
Den äldre handelsstaden Lödöse som grundades på 1000-talet låg drygt 30 kilometer norrut utefter Göta Älv. Under unionsstriderna på 1470-talet fick svenska skeppare betala tullavgifter på väg till och från Lödöse och detta brukar ses som en av orsakerna till att man beslutade att bygga en ny stad närmare Västerhavet. Städerna kom att kallas Gamla Lödöse och Nya Lödöse.
Nya Lödöse med trähus och stenlagda gator erbjöd nyinflyttade tullfrihet i 20 år. Snabbt fick staden en befolkning lika stor som Kalmar och Söderköping – alla stora utskeppningshamnar. Men det var inte slut på krigen. Staden flyttades därför på 1540-talet till en plats intill Älvsborgs fästning men Älvsborgsstaden brändes ner 1563. Nya Lödöse återuppbyggdes och snart växte befolkningen till 1500–2000 personer. År 1612 brändes och skövlades staden igen för att slutligen brännas ned 1624 på order av Gustav II Adolf, den svenska porten mot väster skulle ligga i Göteborg.
Gamlestaden
Nya Lödöse föll i glömska och på platsen där staden låg byggdes så småningom stadsdelen Gamlestaden. Men spåren efter medeltidsstaden finns kvar under gatorna, frusna i tiden. Och tack vare de stora arkeologiska utgrävningarna som genomförts på grund av nybyggnationen i Gamlestaden vet vi nu mer om Nya Lödöse än någonsin tidigare.
Mattias Öbrink är arkeolog och har arbetat med utgrävningarna i Gamlestaden större del av tiden sedan 2013.
– Det är stort att få vara med och hitta sådant som ingen visste om, att hitta gator och tomter och se hur de hade det. Nu vet vi hur Nya Lödöse såg ut, säger Mattias Öbrink.
Spike Marchant är engelsmannen som bor i Bergsjön med sin familj och som är projektledare både för firandet av Gamlestaden 550 och Gamlestadsgalej i sensommar.
– Det är ett hedersuppdrag att få vara med och göra platsen Gamlestaden mera känd och Gamlestadsborna ännu mer stolta över sin stadsdel, säger Spike.
– Gamlestaden har så djupa rötter och en så stark identitet. Jag kommer från East End i London, och har under större delen av mitt vuxenliv sett hur mitt hemområde har förvandlats från problemområde till de mest dynamiska delarna av London. Numera är East End känt för sitt gatuliv och för sin kultur. Framtidens Gamlestaden innebär stora möjligheter för människor att få någonstans att bo och leva, men också för små och stora företag, för kultur, liv och rörelse, fortsätter Spike.
– Gamlestaden handlar om medeltiden och Nya Lödöse, om industri- och arbetarstadsdelen på 1700-1900-talen, och om alla de människor och företag som formar stadsdelen idag. Det är alla dessa berättelser som vi vill ge liv under de stora firandena i sommar och i höst, avslutar Spike Marchant.
Gamlestaden 550 firas på Holländareplatsen torsdag den 17 augusti kl 17.30-20. Gamlestadsgalej firas ända sedan 2012 i Gamlestaden, och äger rum 1-3 september på en mängd platser runt om i stadsdelen. Information om allt som händer kommer att läggas ut på gamlestadsgalej.com. Allt är en del av Göteborgs Stads 400-årsjubileum.
Gamlestaden 550 och Gamlestadsgalej finansieras av Fastighetsägare i Gamlestaden, ideell förening, Göteborgs Stad Socialförvaltning Nordost, SKF, Poseidon, Platzer, Aspelin Ramm, Stena Fastigheter och Balder.
Brahegatan är en av de viktigaste gatorna i Gamlestaden på grund av sitt centrala läge. Gatan har samtidigt många och stora utmaningar, genom brister i hur den fysiska miljön tas om hand, dominans av bilar, problem med narkotikahandel och att många upplever platsen som otrygg.
Brahegatan är den lilla gatan i Gamlestadens mitt, precis vid SKFs spårvagnshållplats. Det är också en gata där ett antal problem har hopat sig. Många har gjort observationer som tyder på att det förekommer narkotikahandel i det här området. Den fysiska miljön har en hel del brister. Klotter får sitta kvar länge innan det tas bort, och det har varit mycket skräpigt på platsen.
Samarbete är nyckeln
Det här är en viktig plats. Det får inte finnas platser med så många olika problem någonstans, men än mindre i en stadsdels mitt, där barn rör sig till och från skolan och vuxna går till jobbet. En orsak till att det ser ut som det gör är att ansvaret för platsen är delat mellan många. Bara på den del av Brahegatan som vetter mot Artillerigatan finns fyra olika fastighetsägare, och sen har Göteborgs Stad ansvar för ytan mellan husen. Och nu börjar en förändring ske, och nyckeln heter samarbete.
Sommargata
För andra året i rad gör Stadsmiljöförvaltningen, före detta Trafikkontoret, en sommargata med begränsningar för biltrafik på Brahegatan.
– Vi arbetar med sommargator för att göra det möjligt för människor att använda platser på nya sätt. När vi utvärderade förra årets satsning såg vi att boende och besökare vid Brahegatan uppskattade sommargatan mycket. Vi har ändrat en del och minskat ytan där biltrafik begränsas för att underlätta för de lokala näringsidkarna, säger Hanna Kuschel på Stadsmiljöförvaltningen. – En annan erfarenhet från Brahegatan är att platsutveckling kräver insatser från många för att det ska fungera, säger Hanna Kuschel.
Stora fastighetsägare ger stöd
Sedan ett par år tillbaka arbetar fastighetsägarna vid Brahegatan tillsammans för att förbättra miljön och öka tryggheten. Det är Poseidon, Balder och bostadsrättsföreningen Koljan som träffas regelbundet. Det finns också en fjärde fastighetsägare på platsen som tyvärr avböjer allt samarbete med grannar.
– Det allra viktigaste som en fastighetsägare behöver göra är att arbeta aktivt och professionellt med lokaler i gatuplan tillsammans med de butiker och restauranger som är hyrestagare. Vi som är stora bolag kan hjälpa och stötta en liten bostadsrättsförening med dessa svåra frågor, och det gör vi på Brahegatan, säger Magnus Alexandersson, distriktschef för Bostads AB Poseidon. – Föreningen Fastighetsägare i Gamlestaden har arbetat fram policies för skyltar och uteserveringar för verksamheter i gatuplan. Föreningen har också arbetat fram en gemensam bilaga till lokalhyreskontrakten som alla fastighetsägare och bostadsrättsföreningar i Gamlestaden med lokaler i gatuplan kan använda för att förebygga brottslighet och osund konkurrens, säger Magnus Alexandersson.
– Vi upptäckte att flera fastighetsägare på platsen helt saknade avtal med någon klottersaneringsfirma. Det är inte konstigt att det blir fult och nedklottrat då. Så vi har kunnat erbjuda flera fastighetsägare att teckna ett hängavtal med vår klottersaneringsfirma, säger Lucas Samuelsson, förvaltare på Balder.
Mirass Jalil är sedan något år tillbaka ordförande för bostadsrättsföreningen Koljan på Brahegatan.
– Det är ett jättestort ansvar för alla oss som på vår fritid sitter i styrelsen i bostadsrättsföreningar för att sköta fastighetsekonomi, renoveringar och daglig skötsel, samtidigt som vi jobbar med helt andra saker på dagarna. Det är väldigt bra för oss att kunna diskutera olika frågor med Magnus och Lucas, säger Mirass Jalil.
Än är alla inte med
Det får stora konsekvenser när en fastighetsägare på en plats inte vill vara med och samarbeta. I samband med sommargatan har grannfastighetsägarna erbjudit sig att sätta upp fasadhängd belysning tvärs över Brahegatan.
– Tyvärr får vi inte ens fästa belysningskablar i fasaden på vår grannfastighet, även om vi erbjuder oss att bekosta allt, berättar Lucas Samuelsson.
– Med tiden hoppas vi att Brahegatan kan bli en permanent platsbildning med mer plats för människor och lokala företagare, och mindre plats för bilar, avslutar Magnus Alexandersson, Poseidon.
Har du sett den nya Gamlestadspapperskorgen runt om i stadsdelen? Den är framtagen av föreningen Fastighetsägare i Gamlestaden.
Alla fastighetsägare och bostadsrättsföreningar som är med i föreningen kan beställa en eller flera papperskorgar genom malin@bidgamlestaden.se och sätta upp i anslutning till den egna fastigheten.
Har du märkt hur mycket renare det är i de centrala delarna av Gamlestaden nuförtiden? Det är Angelina i Gamlestadspatrullen som gör skillnaden.
Gamlestadspatrullen städar offentliga miljöer utan att bry sig om gränser mellan fastigheter och förvaltningsområden. Patrullen har kommit till i samarbete mellan Göteborgs Stad, Poseidon och föreningen Fastighetsägare i Gamlestaden.
Snart har Angelina arbetat i ett helt år och två nya kommer ta vid. Hälsa gärna med några uppmuntrande ord om du möter Angelina ute i stadsmiljön.
Det är dags att ladda upp för firandet när Gamlestaden fyller år. Den 17 augusti 1473 fick staden Nya Lödöse sina stadsprivilegier av riksföreståndaren Sten Sture. Det var den första svenska staden nära Västerhavet, Göteborgs föregångare, och historien om Nya Lödöse är den första akten i Göteborgs tillkomst.
Den 17 augusti 2023 kl 17.30-20 blir det fest på Holländareplatsen, med utställningar, musik, tal och uppträdanden. Teater Nu låter Gamlestadens röster berätta stadsdelens historia, begåvade Göteborgsartisten Katarina Hemlin och Bellevue Jazz uppträder, och så blir det högtidliga tal. Holländareplatsen kommer att fyllas med liv. Lokala konstnärer visar sin konst, det finns lokal mat, Götaholm BK hur man bär sig åt för att vinna Gothia Cup och Stadsmuseet bjuder in till historiska stadsvandringar. Alla är välkomna.
Pånyttfött Gamlestaden värt att fira
Firandet är resultatet av det långsiktiga utvecklingsarbete som drivs i Gamlestaden sedan 2001 genom plattformen BID Gamlestaden. Där samarbetar Göteborgs Stad, föreningen Fastighetsägare i Gamlestaden, Polisen, SKF och många fler lokala aktörer. Gamlestaden har länge varit en rätt sliten och bortglömd stadsdel, men nu bubblar det av aktivitet i alla delar av Gamlestaden. Gamlestadsborna trivs allt bättre i sin stadsdel, och många vill bo och arbeta i Gamlestaden.
– SKF har funnits i Gamlestaden ända sedan 1907, och ur SKF föddes Volvo. Stora delar av Gamlestaden byggdes upp för att SKFs medarbetare, som kom från hela världen, behövde bostäder. Nu genomgår Gamlestaden en pånyttfödelse, vilket vi på SKF är glada över att vara delaktiga i. Även för framtiden är Gamlestaden viktigt för oss, och vi är flera från SKF Sveriges ledning som kommer vara med och fira den 17 augusti, säger SKF Sveriges vVD Fredrik Von Elek.
Prominenta gäster
Landshövdingen, kommunstyrelsens ordförande och Nederländska ambassaden är andra som kommer för att fira Gamlestaden 550.
Konst, mat, 550 år, galej
Och firandet bara fortsätter! Det händer massor under sommaren, och klimax för allt firande är Gamlestadsgalej som händer över hela stadsdelen 1-3 september och är en del av Göteborgs Kulturkalas. Alltihop ingår i Göteborgs Stads 400-årsjubileum.
Medan Göteborg firar sitt 400-årsjubileum fyller Gamlestaden – Nya Lödöse – 550 år. Hur bygger vi vidare på Gamlestaden så att platsens historiska tyngd blir synlig, med hjälp av kulturen och den starka lokala identiteten? Det var frågan för en stor workshop på Medborgarhuset i Gamlestaden en måndag i oktober.
Workshop med deltagare från alla håll
Möten, dynamik, nya relationer och en mängd idéer blev resultatet. Deltog gjorde ett stort antal lokala företagare och kulturentreprenörer, boende, fastighetsägare, SKF, teater- och konstfolk och tjänstepersoner som jobbar med kulturutveckling i Göteborgs Stad och Västra Götaland. Samtalen och idéproduktionen fokuserade på Gamlestadens historia, stadsdelen som matdestination, de arkitektoniska värdena, hur kulturen kan hitta fler platser att finnas på i stadsdelen och hur Gamlestaden kan bli synligt under Göteborgs 400-årsjubileum nästa år.
Historien ger identitet
Mattias Öbrink är arkeolog och arbetade med de stora utgrävningarna vid Gamlestads Torg för tio år sen. Workshopen började med att han och flera andra berättade om Gamlestadens historia och identitet.
Vi kan läsa av många seklers historia i hur gator och vägar är dragna i Gamlestaden. Att göra historien mer synlig i stadsmiljön är viktigt för en plats identitet, säger Mattias Öbrink.
Kultur i vår stadsdel
Många Gamlestadsbor längtar efter mer kultur i sin stadsdel, och blev glada när Kulturnämnden beslutade att Göteborgs Konsthall, idag vid Götaplatsen, ska arbeta för en flytt till Slakthuset i Gamlestaden om några år. Två som lärde kände varandra vid workshopen var Ann-Sofi Roxhage, konsthallens chef, och Annie Johansson, som bor i Gamlestaden och driver den lilla kulturhubben Temporary Stabilisations i hörnet Holländaregatan-Harald Stakegatan i Gamlestaden.
Detta var ett fantastiskt fint och välkomnande första möte med aktörer från området, säger Ann-Sofi Roxhage.
När vi började prata kom vi på att vi båda gärna skulle vilja förverkliga tillfälliga utställningar med offentlig konst i Gamlestaden, berättar Annie Johansson.
Det är en spännande tanke och viktigt att vi bygger upp strukturer för samverkan mellan mindre aktörer, som Annie, och större institutioner, som Göteborgs Konsthall, säger Ann-Sofi Roxhage.
Gamlestaden som matdestination
Maten är viktig för många Gamlestadsbor men också som en anledning att besöka stadsdelen. Det handlar om alltifrån uppmärksammade Wine Mechanics i Slakthusområdet till Moussas Orientlivs i Bellevue Industriområde. Och på workshopen var det många som ville prata om Gamlestaden som matdestination.
Vi kände oss lite sega när vi gick dit. Vi sa till varandra att det nog skulle bli rätt tråkigt. Men vad kul det var! Vi kom på jättemånga nya idéer runt vårt bord, vi satt där med så roliga människor. Och vi såg till att knyta kontakt med Eric på Bellevue Jazz och med Kenneth från Wine Mechanics. Så vi kommer kunna göra bra grejer bara med det nya kontaktnät vi fick, säger Per David Lögdahl från Rollin Bistros i Gamlestadens Fabriker.
Matts Johansson är mannen bland annat bakom cafékedjan Da Matteo inne i stan och Garveriet i Floda. Nu är han med och startar upp Urban Food Space i Gamlestadens Fabriker.
Vi som arbetar med mat i Gamlestaden har redan börjat jobba tillsammans för att utveckla Gamlestaden som matdestination, säger Matts Johansson.
Det var viktigt att Khodor, som driver Moussas Orientlivs, var med på workshopen, och vi behöver nå många fler som arbetar med mat i stadsdelen. Det är också viktigt att förstå att mat är kultur. Att utveckla Gamlestaden som matdestination och som kulturdestination är samma sak. Sedan måste också fastighetsägarna förstå hur aktiva de måste vara för att möjliggöra utvecklingen, säger Matts Johansson.
Och mycket mer
Andra idéer som kom fram under workshopen var drömmen om en teater i Gamlestaden, kanske ett kullagerkonstverk på Holländareplatsen, en samlad karta över matutbudet, utveckling av digitala verktyg som kan göra att man kan uppleva stadsdelens historia på nya sätt, idéer för att utveckla områdena nära Säveån med mycket mer.
Nätverkandet gav idéer och bekantskaper
Helena Holmberg, som samordnar BID Gamlestaden på Socialförvaltning Nordost, var den som hade tagit initiativ till och organiserat upp workshopen.
Det är alltid lite nervöst när man samlar så många människor på samma plats. Alla behöver uppleva dessa timmar som väl använd tid. Men det blev jättelyckat, säger Helena Holmberg.
När jag träffar sådana som var med nu i efterhand så berättar de om nya nätverk och hur workshopen har gett nya möjligheter för den som vill utveckla sin verksamhet i Gamlestaden. Vi som jobbar med BID Gamlestaden har fått många idéer att jobba vidare med. Självklart har inget blivit bättre bara för att man har haft en workshop och kommit på nya idéer, men jag tror verkligen att vi kommer se resultat av denna spännande träff i stadsutvecklingen i Gamlestaden framöver, avslutar Helena Holmberg.
