Författare: BID Gamlestaden

Kategorier
Levande Gamlestaden

Gamlestaden – det nya sedan 1473.

Medan Göteborg firar sitt 400-årsjubileum fyller Gamlestaden – Nya Lödöse – 550 år. Hur bygger vi vidare på Gamlestaden så att platsens historiska tyngd blir synlig, med hjälp av kulturen och den starka lokala identiteten? Det var frågan för en stor workshop på Medborgarhuset i Gamlestaden en måndag i oktober.

Workshop med deltagare från alla håll

Möten, dynamik, nya relationer och en mängd idéer blev resultatet. Deltog gjorde ett stort antal lokala företagare och kulturentreprenörer, boende, fastighetsägare, SKF, teater- och konstfolk och tjänstepersoner som jobbar med kulturutveckling i Göteborgs Stad och Västra Götaland. Samtalen och idéproduktionen fokuserade på Gamlestadens historia, stadsdelen som matdestination, de arkitektoniska värdena, hur kulturen kan hitta fler platser att finnas på i stadsdelen och hur Gamlestaden kan bli synligt under Göteborgs 400-årsjubileum nästa år.

Historien ger identitet

Mattias Öbrink är arkeolog och arbetade med de stora utgrävningarna vid Gamlestads Torg för tio år sen. Workshopen började med att han och flera andra berättade om Gamlestadens historia och identitet.

Vi kan läsa av många seklers historia i hur gator och vägar är dragna i Gamlestaden. Att göra historien mer synlig i stadsmiljön är viktigt för en plats identitet, säger Mattias Öbrink. 

Kultur i vår stadsdel

Många Gamlestadsbor längtar efter mer kultur i sin stadsdel, och blev glada när Kulturnämnden beslutade att Göteborgs Konsthall, idag vid Götaplatsen, ska arbeta för en flytt till Slakthuset i Gamlestaden om några år. Två som lärde kände varandra vid workshopen var Ann-Sofi Roxhage, konsthallens chef, och Annie Johansson, som bor i Gamlestaden och driver den lilla kulturhubben Temporary Stabilisations i hörnet Holländaregatan-Harald Stakegatan i Gamlestaden.

Detta var ett fantastiskt fint och välkomnande första möte med aktörer från området, säger Ann-Sofi Roxhage.

När vi började prata kom vi på att vi båda gärna skulle vilja förverkliga tillfälliga utställningar med offentlig konst i Gamlestaden, berättar Annie Johansson.

Det är en spännande tanke och viktigt att vi bygger upp strukturer för samverkan mellan mindre aktörer, som Annie, och större institutioner, som Göteborgs Konsthall, säger Ann-Sofi Roxhage.

Gamlestaden som matdestination

Maten är viktig för många Gamlestadsbor men också som en anledning att besöka stadsdelen. Det handlar om alltifrån uppmärksammade Wine Mechanics i Slakthusområdet till Moussas Orientlivs i Bellevue Industriområde. Och på workshopen var det många som ville prata om Gamlestaden som matdestination. 

Vi kände oss lite sega när vi gick dit. Vi sa till varandra att det nog skulle bli rätt tråkigt. Men vad kul det var! Vi kom på jättemånga nya idéer runt vårt bord, vi satt där med så roliga människor. Och vi såg till att knyta kontakt med Eric på Bellevue Jazz och med Kenneth från Wine Mechanics. Så vi kommer kunna göra bra grejer bara med det nya kontaktnät vi fick, säger Per David Lögdahl från Rollin Bistros i Gamlestadens Fabriker. 

Matts Johansson är mannen bland annat bakom cafékedjan Da Matteo inne i stan och Garveriet i Floda. Nu är han med och startar upp Urban Food Space i Gamlestadens Fabriker. 

Vi som arbetar med mat i Gamlestaden har redan börjat jobba tillsammans för att utveckla Gamlestaden som matdestination, säger Matts Johansson. 

Det var viktigt att Khodor, som driver Moussas Orientlivs, var med på workshopen, och vi behöver nå många fler som arbetar med mat i stadsdelen. Det är också viktigt att förstå att mat är kultur. Att utveckla Gamlestaden som matdestination och som kulturdestination är samma sak. Sedan måste också fastighetsägarna förstå hur aktiva de måste vara för att möjliggöra utvecklingen, säger Matts Johansson. 

Och mycket mer

Andra idéer som kom fram under workshopen var drömmen om en teater i Gamlestaden, kanske ett kullagerkonstverk på Holländareplatsen, en samlad karta över matutbudet, utveckling av digitala verktyg som kan göra att man kan uppleva stadsdelens historia på nya sätt, idéer för att utveckla områdena nära Säveån med mycket mer.

Nätverkandet gav idéer och bekantskaper

Helena Holmberg, som samordnar BID Gamlestaden på Socialförvaltning Nordost, var den som hade tagit initiativ till och organiserat upp workshopen.

Det är alltid lite nervöst när man samlar så många människor på samma plats. Alla behöver uppleva dessa timmar som väl använd tid. Men det blev jättelyckat, säger Helena Holmberg.

När jag träffar sådana som var med nu i efterhand så berättar de om nya nätverk och hur workshopen har gett nya möjligheter för den som vill utveckla sin verksamhet i Gamlestaden. Vi som jobbar med BID Gamlestaden har fått många idéer att jobba vidare med. Självklart har inget blivit bättre bara för att man har haft en workshop och kommit på nya idéer, men jag tror verkligen att vi kommer se resultat av denna spännande träff i stadsutvecklingen i Gamlestaden framöver, avslutar Helena Holmberg.

Bilder från workshopen

Kategorier
Kunskap och forskning Stadsdelen

Det ska bli lättare att klara livet utan att äga egen bil i Gamlestaden

Gamlestaden är en snabbväxande stadsdel. Trafiksituationen är ett stort och växande problem, samtidigt som det finns ett omfattande bilberoende i stadsdelen och bilarna tar mycket plats i stadsmiljön.

Stadsdelsövergripande mobilitetssystem

Den 28 september var det kick-off för pilotprojektet SÖMS – Stadsdelsövergripande mobilitetssystem. Projektet är en fortsättning av den förstudie som forskningsinstitutet RISE genomförde tillsammans med BID Gamlestaden under den gångna vintern och våren och som involverade flera fastighetsägare och bostadsrättsföreningar i Gamlestaden.  

– Vi har fått stöd av Vinnova för ett tvåårigt projekt där vi ska utveckla och testa en lösning för att få fler mobilitetstjänster på plats, tjänster som ska hänga ihop oavsett vilken hyresvärd eller bostadsrättsföreningen du bor hos eller vilken arbetsgivare du har, förklarar projektledare Tor Skoglund.

– De medverkande har redan börjat fundera på hur allt ska kunna sys ihop, både på lång sikt och under piloten så att det blir tillräckligt bra för att kunna utvärdera användningen.

Mobilitetstjänster och förändrad infrastruktur

På Kick-offen presenterade deltagande tjänsteleverantörerna sina lösningar och hur de kommer bidra till projektet – allt från parkeringssystem, bildelningstjänster, el-cykelpooler och biluthyrare.   Vid mötet medverkade även tjänstemän från Göteborgs Stads trafikkontor och stadsbyggnadskontor, och berättade om utbyggnadsplaner och kommande trafikförändringar i Gamlestaden. Färre barriärer, bättre gång- och cykelvägar och trygga och trivsamma gator och torg är en viktig del i systemlösningen för Gamlestaden.  

De medverkande aktörerna möttes också kring frågan om vad som är centralt att projektet har fokus på för att arbetet ska kunna bli framgångsrikt. Några saker som nämndes var att systemet är tillgängligt för alla, hur man ska hantera säkerhetsfrågor, och hur kommunikationen ska fungera.

– Det vi vill göra i projektet är att skapa en gemensam marknad av mobilitetstjänster, som fungerar och är tillgängliga för många användare, säger delprojektledare Maria Schnurr på RISE.

– Att inte bilpooler och andra tjänster är låsta till enskilda fastigheter utan del av en helhet gynnar naturligtvis även tjänsteleverantörer, fastighetsägare och stadsdelen i stort. 

Gamlestaden, med sin blandning av befintlig bebyggelse och en omfattande stadsutveckling, är platsen för att utveckla och testa det nya systemet. Om det fungerar kommer samma system kunna införas på många andra ställen.  Det ska helt enkelt vara duplicerbart. 

Parter och referensgrupp

SÖMS projektparter är Mabi hyrbilar, MoveABout, Pedalink, Mobility46, fastighetsägarna Poseidon och Platzer samt RISE. BID Gamlestaden är den plattform som gör att pilotprojektet kan bedrivas just här. I referensgruppen ingår också Göteborgs Stad och Västtrafik. Projektet välkomnar fler fastighetsägare och bostadsrättsföreningar i Gamlestaden att medverka i projektet, dels genom intervjuer och workshops, men också genom att marknadsföra tjänsterna till sina medlemmar och hyresgäster.

Läs mer om förstudien på Fastighetsnära, integrerad mobilitet på stadsdelsnivå: Gamlestaden | RISE

Kategorier
Stadsdelen

Konsthallen ska flytta till Gamlestaden!

En enig kulturnämnd ställde sig bakom beslutet om flytt till Slakthusområdet.

Konstmuseet på Götaplatsen ska byggas om och byggas ut, och Göteborgs Konsthall, inhyst i den mindre byggnaden till höger om det pampiga Konstmuseet, kommer behöva flytta. Men vart? Jo, till Slakthusområdet i Gamlestaden, har en enig kulturnämnd beslutat om nu i september.

Flera alternativa placeringar var under utredning, bland annat ett framtida nybyggt kulturhus på Backaplan. Men till slut var det ekonomi och tidsplan som fällde avgörandet. Att flytta Konsthallen till befintliga, men upprustade, hus i Slakthusområdet i Gamlestaden bedömdes gå snabbare och bli mer kostnadseffektivt.

– Det är glädjande att en enig kulturnämnd ställde sig bakom beslutet. Konsthallen har länge behövt nya lokaler för att kunna utveckla sin verksamhet och skapa en bättre arbetsmiljö för personalen. När Konstmuseet om ett par år stänger för ombyggnad passar det bra att omlokalisera Konsthallen till en ny plats, säger Ann-Catrine Fogelgren, ordförande för Kulturnämnden i Göteborgs Stad.

– Stadens kulturinstitutioner är betydelsefulla byggstenar i stadsutvecklingen. Kulturnämnden pekar i beslutet på att Konsthallens nya hemvist i Gamlestaden kommer att stärka både den konstnärliga verksamheten och områdets utveckling, säger Ann-Catrine Fogelgren.

Kommunalt ägda Higab är den fastighetsägare som ska inhysa konsthallen. Tillsammans med områdets andra fastighetsägare, Corem, utvecklar man redan sedan flera år Slakthuset som en arena för kreativa näringar, matupplevelser, hantverk och kultur.

– Det ser ut som om vi kommer behöva vänta ännu några år på att kunna arbeta fram en detaljplan för nybyggnation i Slakthusområdet, säger Per-Henrik Hartmann, vd för Higab.

– Men beslutet om Konsthallens lokalisering i Slakthuset stärker områdets och hela Gamlestadens utveckling här och nu. Fler verksamheter kommer vilja flytta till stadsdelen tack vare det här beslutet. Det är för tidigt att säga när lokalerna kan vara upprustade och anpassade så att Konsthallen kan flytta in, det ligger ännu några år framåt i tiden. Men utvecklingsarbetet i Slakthuset får ännu större kraft genom att vi vet att en sådan viktig institution som Göteborgs Konsthall är på väg in, avslutar Per-Henrik Hartmann.

Kategorier
Kunskap och forskning

Danskt studiebesök från stadsutvecklare

Det gamla fabriksområdet där SKF har byggt kullager i hundra år ska bli till ett bostads- och verksamhetsområde. Jonas Dahlstrand, som representerar Stena Fastigheter, visade upp en av de gamla industrilokalerna som ska fyllas med nytt liv.

I mitten av september fick vi ta emot 17 stadsplaneläggare från Danmark, som var nyfikna på vad som händer i Gamlestaden. Våra besökare var både arkitekter och ingenjörer till yrket, Trots att staden bjöd på lite regnigt väder gjorde hela gruppen en mycket trevlig rundtur i stadsdelen, som började vid Gamlestads torg, Besökarna fick veta mer om Gamlestadens historia, den stora utveckling som sker med dubbel befolkning på 10 år.

– Det är alltid givande att möta besökare från olika sammanhang och höra hur de tänker på och funderar kring vår utveckling, säger Jan Johansson som är vice ordförande i Fastighetsägare i Gamlestaden. 

Mattias Westblom från Stadsbyggnadskontoret var med på promenaden och bidrog generöst med sina kunskaper och utmaningarna kring att utveckla en befintlig stad. Vi vandrade bort mot Holländarplatsen och Brahegatan, och tog därefter en tur ned i Gamla kullagerfabrikerna där Jonas Dahlstrand bidrog med kunskaper av den stora utveckling som sker där.

Vi avslutade med en bredare diskussion om Fastighetsägare i Gamlestaden och BID Gamlestaden, och fika på kontoret på Lars Kaggsgatan. Här fick våra gäster möjligheter att fråga mer om hur samarbetet fungerar och vad som kan uppnås om flera olika aktörer jobbar ihop.

– Det är alltid väldigt roligt att ta emot studiebesök, och vi har vid det här laget haft många från Danmark, säger Helena Holmberg. När man tar emot besökare upptäcker man att vi har mycket att visa upp, både hur vi arbetar med den befintliga staden, hur vi bygger nytt och hur fastighetsaktörer utvecklar gamla industrimiljöer till ny levande stadsbebyggelse.

Kategorier
Händer i Gamlestaden

Många var med och firade Gamlestadsgalej!

Sara Hult, projektledare för Gamlestadsgalej, var en av alla de som fyllde Brahegatan och Holländareplatsen med liv och rörelse under galejlördagen.

I början av september firades Gamlestadsgalej i stadsdelen. I år har stadsfesten funnits i 10 år så extra firande var påkallat. Dessutom var festen i år en del av Göteborgs Stads kulturkalas.

– Gamlestadsgalej är en stadsfest som i 10 års tid har finansierats av Fastighetsägare i Gamlestaden, säger Poseidons distriktschef Magnus Alexandersson. Magnus är också tillförordnad ordförande i föreningen Fastighetsägare i Gamlestaden. som är projektledare för festen. Extra kul är det att kalaset i år är en del av Göteborgs kulturkalas!

Stadsfesten firades under en hel helg på 4 olika platser i Gamlestaden – Gamlestadens fabriker, Holländarplatsen och Brahegatan, Slakthusområdet och Kviberg.
– Gamlestadsgalej är ett viktigt tillfälle av att binda ihop de som bor i stadsdelen, och för oss alla att uppmärksamma hur mycket som finns här, sa Sara Hult som var projektledare för hela insatsen. Det var fantastiskt roligt att se allas engagemang från boende, till näringsidkare och fastighetsägare.

Fredagen: Gamlestadens Fabriker

På fredagskvällen tog uppemot 800 besökare vara på möjligheten att uppleva Gamlestadens Fabriker på nya sätt, allt från Urban Food Space, en mat-hub som drivs av matentreprenören Matts Johansson, grundaren av cafékedjan Da Matteo och Garveriet, till IPA-festival, flera möjligheter till nya matupplevelser bland annat på Rollin Bistro, och nya techlösningar. Tillskärarakademin hade öppet hus och Teater Nu bjöd på teaterföreställningar. Yesbox hade 150 personer på besök med enskilda samtal.

Lördagen: Holländarplatsen, Brahegatan och centrala Gamlestaden

På lördag dag stod Holländarplatsen och Brahegatan i centrum och SKF:s gamla fabriksområde öppnades upp. På Holländareplatsen dukade hundra loppisförsäljare upp sina bord. 150 barn deltog i knatteloppet, vilket var rekord. Stena Fastigheter som utvecklar de gamla kullagerfabrikerna till ett framtida bostads- och verksamhetsområde bjöd på en tågtur genom fabrikslokalerna som stått orörda under lång tid.  
– Över 700 personer åkte med tåget och fick en glimt av vad som kommer hända här. Vi fick så bra respons och många vill verkligen att det ska hända saker här, säger Sari Isberg, på Stena Fastigheter.

På lördag eftermiddag och kväll strömmade 2000 personer in till Slakthusområdet för att uppleva konst och kultur, mat, ysteri, kafferosteri. Några av de aktörer som erbjöd möjligheter att uppleva deras verksamheter var Växtverket, Slaktarens trädgård och Stadskupan. Dessutom fick besökarna möjligheter att lyssna på livemusik.

Söndagen: Slakthusomådet och Kviberg

På söndagen var Kviberg fullt av barn och familjer som ville pröva hoppborgsparken. Besökarna kunde också titta närmare på Skidome, Beachvolleycentrumet samt gå på tipspromenad.
– Att bygga stad handlar inte bara om hus och fysiska platser. Lika viktigt är alla de människor som finns i Gamlestaden, de lokala kulturentrenörerna och företagarna som utvecklar spännade verksamheter i vår stadsdel. Gamlestadsgalej handlar om att visa upp allt detta fina och spännande som händer. Därför är det så roligt att så många tog vara på tillfället att ta sig ut till de olika aktiviteterna som erbjöds. Hela Gamlestadsgalej var mycket uppskattat, säger Magnus Alexandersson, från Poseidon och Fastighetsägare i Gamlestaden.

Mer info

Kategorier
Händer i Gamlestaden

Gamlestadsgalej ger mängder med möjligheter!

I år firar Gamlestadsgalej 10 år och det vill vi fira lite extra. Vi är extra stolta över att Gamlestadsgalej i år är en av de fyra delaktörerna som utgör Göteborgs stads kulturkalas!

Många olika aktörer medverkar på olika sätt under de tre dagarna som stadsfesten pågår.  

– Under Galejet firar vi på olika platser runt om i stadsdelen, men vi lägger vikt vid att tydliggöra att vi är EN stadsdel, säger Sara Hult som är projektledare för festen. Extra kul är det att kalaset i år är en del av Göteborgs kulturkalas!

2 sep, kl 16-22: Gamlestadens fabriker

Den 2 september firar vi i Gamlestadens fabriker kl 16-22. Här blir det en mötesplats för nyfikna entreprenörer inom matkreation, musik, mode, film och digital utveckling. Här kommer du bland annat att kunna ta del av Urban food space som vill visa hur god mat kan bli mer lokal och hållbar. Du kommer också att få möjlighet att njuta av teater i olika former.

3 sep, kl 10-14: Holländarplatsen, Brahegatan och centrala Gamlestaden

Den 3 september flyttar vi över fokuset till Holländarplatsen, Brahegatan och centrala Gamlestaden. Under tiden 10-14 har du möjlighet att göra inköp på loppisen, njuta av musik från trubadurer, se mer av vad Stena fastigheter gör med SKFs gamla tegelbyggnader eller se barnen medverka i ett knattelopp.

3 sep, kl 12-19: Slakthusomådet

På eftermiddagen den 3 september, kl 12-19 blir det fokus på Slakthusomådet där det blir allt från street art, konstnärliga tolkningar, musik och levande trädgårdar. Eller vad sägs om speed ostprovning, workshop i beatboxing eller Stadskupans arbete med biologisk mångfald genom bikupor. En hel del olika konstärer visar också upp sina alster.

4 sep, kl 10-16: Kviberg

Den 4 september, kl 10-16 möts vi Kviberg med fokus på sport och aktiviteter av olika slag. Skidåkning, beachvolleyboll och fotboll finns naturligtvis. Förra årets favorit med en hoppborgspark återkommer. Men det finns även möjlighet att delta i en tipspromenad om man söker något lite lugnare. 

Mer info

https://www.gamlestadsgalej.com

Gamlestadsgalej en del av Göteborgs kulturkalas

Extra kul är att Gamlestadsgalejet i år blir en del av Göteborgs Kulturkalas, som alltså anordnas samtidigt som Galejet.

Kategorier
Okategoriserade

2-4 sep 2022 är det Gamlestadsgalej

En helg fylld med mat, musik, konst, kultur och mycket glädje.

​Gamlestadsgalej är folkfesten för alla, av alla och tillsammans skapar vi det bästa Galejet någonsin. I år firar Gamlstadsgalej 10 års jubileum och med detta så vill vi fira lite extra. 

Konceptet, att knyta ihop alla delar av Gamlestaden, uppkom år 2021 och det är ett koncept som fortsätter även år 2022. Vi är inte 4 separata områden i en stadsdel, vi är EN stadsdel. Under första helgen i September kommer Gamlestadsgalej att anordnas och kommer fyllas av olika event och aktiviter. Galejet hade inte blivit av utan finansiering av Fastighetsägarna i Gamlestaden.

Mer info

https://www.gamlestadsgalej.com

Gamlestadsgalej en del av Göteborgs kulturkalas

Extra kul är att Gamlestadsgalejet i år blir en del av Göteborgs Kulturkalas, som alltså anordnas samtidigt som Galejet.

Kategorier
Okategoriserade

Konferens om BID, plats- och stadsutveckling 9 maj

Den 9 maj var BID i allmänhet, och BID Gamlestaden i synnerhet, huvudämne för en mycket välbesökt konferens i Kronhuset Göteborg. Med hjälp av ett stort antal aktörer fick 150 deltagare inspireras av flera goda exempel inom stadsutveckling och BID från Göteborg, Malmö och Stockholm, men också diskutera möjligheter och svårigheter med den utveckling som behövs.

Många av talarna och kommentarerna visade att gästerna hade blivit inspirerade och engagerade av de möjligheter som en BID-organisation kan ge. Lennart Weiss är kommersiell direktör på företaget Veidekke och en av Sveriges ledande bostadspolitiska analytiker och debattörer.

Jag blev lite nyfrälst av den här dagen, säger Lennart Weiss. Och samtidigt lite förvånad. Jag har varit aktiv i bostadsdebatten rätt länge nu, men det är väldigt sällan jag hör ledande politiker prata om BIDs. Jag hör ju att BIDs spelar en rätt viktig roll i att få kontroll på rätt vardagliga saker i ett lokalsamhälle som ordning, reda och trygghet. Här finns en förmåga att lösa problem och skapa ett kitt i samhället, som också kan få positiva konsekvenser för samhället i stort. BID är helt enkelt en jädra bra idé, säger Lennart Weiss.

13 inspel om stadsutveckling i Gamlestaden

Talarna och dragningarna väckte uppmärksamhet på olika sätt, med sina praktiska erfarenheter, forskningskunnande och politiska inspel. Mest uppmärksamhet fick kanske den kollektiva dragning där 13 nyckelpersoner som alla arbetar med olika aspekter av stadsutvecklingen i Gamlestaden tillsammans bidrog med sina upplevelser av det arbetet. Den gemensamma berättelsen var en om utmaningar och problem, men också om möjligheter att hantera problem och förändra stadsdelar och samhällen. Det som krävs är en hållbar, effektiv och gemensam organisation och en hög grad av professionalitet hos många aktörer. En av de inresta med många års erfarenhet av BID-arbete i Stockholmsområdet var Helena Olsson, Fastighetsägarna Stockholm.

Jag blev mycket imponerad av Gamlestaden-dragningen, säger Helena Olsson. BID Gamlestaden är ju de BID-inspirerade föreningarnas urmoder i Sverige och här fick vi se en uppvisning i vad ett 20-årigt samarbete kan åstadkomma. Inte bara i form av platsutveckling utan också i detta väloljade talarmaskineri. Imponerande!

BID viktigt för ett växande Göteborg

Dagen avslutades med att ett antal politiker. Axel Josefsson, kommunstyrelsens ordförande i Göteborg, gav ett tydligt besked om att BID och stadsutveckling är en mycket viktig politisk fråga.

Göteborg växer, vi har många som vill investera i Göteborg och då kommer hela tiden frågan upp: är det tryggt att leva i Göteborg? Vi möter också ett otroligt engagemang från näringslivet att vara med och vända utvecklingen i utsatta områden. Och vi har ett stort tryck i de olika BID-samverkan som finns här i stan. Idag är det väldigt mycket som talar för att BID är en viktig åtgärd, säger Axel Josefson.

Konferensen leddes av moderator Karin Klingenstierna. Medarrangörer var Göteborgs Stad genom Socialförvaltning Nordost, Business Region Göteborg, Fastighetsägarna GFR, Stena Fastigheter, Polismyndigheten samt Fastighetsägare i Gamlestaden.

Ladda ned presentationerna från 9 maj

Ladda ned alla presentationer (zip-fil, 177 MB)

  • BID Gamlestaden
  • Anna Karin Ivert och Karl Kronkvist
  • Erika P Björkdahl och Olle Lundin
  • Hjalmar Falck
  • Juridik: Platssamverkan, Boverket och Uppsala universitet
  • Lena Dalerup
  • Lena Molund Tunborn
  • Tor Skoglund
  • Trond Hannerstig
  • Ylva Noren Bretzer
  • Helena Holmberg

Bilder från dagen

Kategorier
Okategoriserade

Hur bidrar BID Gamlestaden till att skapa ett bättre samhälle?

Den 22 oktober kom bostadsminister Märta Stenevi, Karin Pleijel kommunalråd för Miljöpartiet i Göteborg och Gunilla Grahn Hinnfors som ansvarar för stadsutvecklingsfrågor hos Västsvenska handelskammaren på studiebesök till oss i Gamlestaden.

De möttes av en rad lokala aktörer av olika slag; representanter för fastighetsbolag och bostadsföreningar, anställda inom Göteborgs stad, näringslivsutvecklare, etc. Mötet var inspirerande för alla, och en hel rad frågor och diskussioner var uppe.

Fokus på BID

Störst fokus under samtalen lades på hur en struktur som BID Gamlestaden och dess samarbete kan bidra till att skapa en bättre situation – oavsett det gäller brottsförebyggande, utvecklande, förvaltning, festligheter och kulturdagar, att lösa mobilitetsutmaningar eller annat.

– Jag ville se mer av hur just lokal samverkan mellan en mängd olika aktörer kan bidra till en positiv utveckling på en plats, säger Märta Stenevi. Det är intressant att se vad man kan åstadkomma för förändringar när man jobbar tillsammans.

Vikten av en stabil organisation

I ett geografiskt område såsom en stadsdel, en stadskärna eller ett samhälle, finns och verkar olika aktörer med olika ansvarsområden, kompetenser, kunskaper och resurser. Alla dessa behövs, och man måste skapa en organisation för samarbetet – annars blir det allt för personbundet så att när en person byter arbetsuppgifter så faller allt.

– Jag har följt BID Gamlestaden länge, just för hur den organisationen kan bidra till en levande stadsutveckling, tydliggör kommunalråd Karin Pleijel. Det är en spännande helhet som går in i många olika frågor och som jobbar strategiskt.

Hitta struktur för hållbarhet över tid

En grundläggande ansvarsfördelning i ett geografiskt område är den territoriella, mellan olika kategorier fastighetsägare och offentliga aktörer, primärt kommunen. Alla aktörerna behövs och måste vara långsiktigt involverade när man vill skapa utveckling. Det är nödvändigt att hitta strukturer för att hantera det som vi äger och förvaltar tillsammans, så att det inte bara blir att vi möts och dricker kaffe ibland.

– BID Gamlestaden är ett mycket intressant exempel på hur man kan skapa hållbar utveckling i en stadsdel, betonar Gunilla Grahn Hinnfors. Att en gemensam aktör kan bidra till utveckling både för existerande och nybyggda fastigheter är intressant och hoppingivande.

Att ha skapat en organisation för samarbetet gör också att man kan hitta lösningar när man måste vara snabbfotad i olika frågor – som när alla insåg att man behövde genomföra en parkeringsutredning, och den gemensamma organisationen kunde underlätta det.

Kategorier
Featured Utvalt inlägg

I år blir hela september Gamlestadsgalej!

Efter ett och ett halvt år med pandemi, sprider vi ut vår stadsfest ”Gamlestadsgalej” under en hel månad. Det kommer att ge många fler av oss möjlighet att visa fram stadsdelen utan risken att få för stora folksamlingar. Självskrivet följer vi rådande restriktioner från Folkhälsomyndigheten. Dessutom kommer Gamlestadsgalej att vara en del av Göteborgs stads 400-årsjubileum!

En alldeles ny hemsida för arrangemanget har skapats, där olika aktörer kan visa upp vad som händer här under månaden – om det sedan är en trubadur på en lokal pub, en förening som ordnar en poängpromenad, en fotbollsklubb som ordnar en öppen match, eller ett bageri som erbjuder bakelser till rabatterat pris – var gärna med och gör hela månaden till en festmånad för oss alla! Lägg upp dina arrangemang och håll dig ajour med vad som ska ske på:

gamlestadsgalej.com

Gamlestadsgalej är väl etablerat sedan många år, men det märks nu att många har behov av mötesplatser eller arrangemang där vi kan träffas, säger Martin Andersson som är galejgeneral. Att vi i år har möjlighet att dra in olika delar av stadsdelen i firandet känns roligt och inspirerande!

Gamlestadsgalej pågår alla dagar, men ett särskilt fokus läggs på lördagarna. Den 4 september blir centrum Holländareplatsen och temat second hand. Den 11 september förlägger vi verksamheter till Gamlestadens fabriker och temat blir design och skapande. Slakthusområdet bjuder in till den 18 september då det blir mat, dryck och hantverk som fokuseras. Och så avslutas allt den 26 september på Kviberg med temat friluft, fritid och hälsa. 

Naturligtvis kan pandemin fortfarande ställa till det, men med de lättnader som redan införts, och att mycket kommer att ske utomhus så har vi gott hopp om att allt går att genomföra!

Stöd dina lokala företagare!

Under galejmånaden kommer vi alla få möjlighet att stödja de näringsidkare som finns i stadsdelen. De affärsutvecklare som Fastighetsägare i Gamlestaden har anställt har tagit fram ett Galejklippkort för att stödja lokala företag, och som samtidigt kan ge dig fördelar när du handlar lokalt. Många av företagarna kommer också att vara tydliga aktörer i Galejet. 

Det känns inspirerande att hitta möjligheter att stödja det lokala näringslivet genom hur och var vi handlar, säger Anette Fogelqvist affärsutvecklare, och aktiv i arbetet med stadsfesten. I företagens fönster kommer du att kunna se en markering för om de är med i arrangemanget eller inte, vilket gör det extra lätt att stödja dem!

Håll dig uppdaterad via hemsidan Gamlestadsgalej.com för där blir erbjudanden och medverkande företag tydliga efterhand.